Learning the friendly way

Om du är ny i kryptovärlden, eller bara nyfiken på stablecoins, så har du hittat rätt. Här går vi igenom allt du behöver veta om dessa digitala tillgångar. Vi kommer att förklara varför de är användbara på finansmarknaden och även titta närmare på några av de mest populära stablecoins som handlas idag.

Stablecoins är inte skapade för att ge avkastning, men de fungerar som ett effektivt skydd mot värdeförluster när marknaden vänder nedåt. Dessutom låter de användare dra nytta av kryptons fördelar som traditionella valutor inte kan erbjuda.

Även om man kan tro att regleringen för stablecoins skulle skilja sig från annan krypto, ligger de idag under samma paraply som övriga digitala tillgångar. Dock pågår diskussioner om att reglera stablecoin-emittenter mer specifikt.

Vad är stablecoins?

Stablecoins är en typ av kryptovaluta som är utformad för att hålla ett stabilt värde genom att knytas till en stabil tillgång, som till exempel en fiatvaluta eller råvara. Syftet är att erbjuda en stabilare marknad i en annars volatil bransch.

Stablecoins gör det möjligt för företag att använda krypto utan att utsätta sig för extrema prisrörelser eller risker kopplade till motparter. Även om de inte ger den avkastning som ofta förknippas med kryptomarknaden, erbjuder de en strategi för att skydda sig mot volatilitet.

I takt med att kryptomarknaden växer snabbt, har vi nu ett brett utbud av stablecoins med olika strukturer, ledarskap, rykten och användningsområden. Stablecoins delas huvudsakligen in i två kategorier: fiat-säkrade stablecoins och krypto-säkrade stablecoins, men det finns också algoritmiska stablecoins och råvarubackade stablecoins.

Fiat-säkrade stablecoins (fiatvalutor)

Fiat-säkrade stablecoins är knutna till statligt utgivna valutor, som den amerikanska dollarn. Dessa coins är backade i förhållandet 1:1, vilket innebär att emittenten håller motsvarande mängd fiatvaluta i ett säkert konto.

Exempel på stablecoins i denna kategori är Tether (USDT), Paxos Standard Token (PAX) och USD Coin (USDC). Alla är kopplade till den amerikanska dollarn och kräver att utgivaren håller motsvarande belopp i reserv.

Krypto-säkrade stablecoins (kryptovalutor)

En något ovanligare typ av stablecoins är de som är säkrade med andra kryptotillgångar. Här baseras värdet på den underliggande kryptovalutan, och projektet behöver inte en tredje part för att hålla reserver.

Ett bra exempel är DAI — en krypto-säkrad stablecoin som skapas när användare skickar ETH till ett Ethereum-baserat smart kontrakt.

Algoritmiska stablecoins (smart contracts)

Algoritmiska stablecoins är kopplade till andra digitala tillgångars värde via smarta kontrakt och samverkar med en annan kryptovaluta. Om priset går över den tänkta nivån, skapas nya coins för att sänka värdet. Om priset sjunker under peggingen, bränns coins för att höja värdet.

Att investera i algoritmiska stablecoins betraktas som högrisk, eftersom eventuella fel i algoritmen kan leda till dramatiska värdeförluster — något vi såg med Terra LUNA-kraschen 2022.

Råvarubackade stablecoins

Det finns även stablecoins som är backade av råvaror, som guld. Populära exempel här är Paxos Gold (PAXG) och Tether Gold (AUXt), vilka är kopplade till fysiskt guld som lagras i valv.

Vissa stablecoins, som kallas centralbankernas digitala valutor (CBDC), backas inte av någon specifik tillgång men är ändå kopplade till ett fiatvärde. Dessa ges ut av centralbanker som en digital version av deras nationella valuta.

Hur fungerar stablecoins?

Stablecoins är oftast byggda på blockkedjenätverk som möjliggör smidiga transaktioner. Det mest populära standardprotokollet för stablecoins är Ethereum's ERC-20.

Precis som andra kryptovalutor används stablecoins i peer-to-peer-transaktioner, men de nyttjar Ethereum-nätverket för att genomföra dessa och hålla nätverket säkert.

Emittenten av stablecoinen ansvarar för att hålla motsvarande belopp i fiat eller andra säkra tillgångar i reserv. I fallet med råvarubackade stablecoins lagras den underliggande tillgången fysiskt i valv.

Vad används stablecoins till?

Medan världen långsamt integrerar kryptovalutor i det traditionella finansiella systemet, erbjuder stablecoins ett enkelt sätt att bygga broar mellan dessa två världar.

Stablecoins ger användare fördelarna med digitala tillgångar utan den typiska volatiliteten och hjälper kryptoekosystemet att smidigt integreras i vardagen.

Vilka risker finns med stablecoins?

Trots deras namn bär stablecoins fortfarande vissa risker. Deras värde är beroende av den tillgång de är kopplade till, vilket betyder att de inte är helt immuna mot snabba prisrörelser.

Regleringsrisk är också en faktor, eftersom lagar och riktlinjer för stablecoins snabbt kan förändras. Dessutom är stablecoins utsatta för emittentrisk — deras stabilitet beror på trovärdigheten hos den organisation som backar dem.

Otillräckliga reserver eller bristande transparens kan leda till likviditetsproblem och skakiga marknader.

Vad är syftet med stablecoins?

Du kanske undrar varför man skulle vilja köpa en tillgång som inte förväntas ge avkastning. Svaret är att stablecoins spelar en viktig roll inom kryptomarknaden.

Skydd mot volatilitet

De fungerar som en säker hamn när marknaderna svänger kraftigt. Eftersom de är kopplade till en stabil tillgång kan du skydda dina medel under björnmarknader och enkelt flytta tillbaka dem när marknaden stabiliseras.

Prisstabilitet (likt fiatvalutor)

Stablecoins ger också stabilitet vid handel med kryptovalutor, vilket är särskilt värdefullt för företag som vill använda krypto för betalningar. Genom att använda en stabil valuta slipper de risken att ett köp för $2 plötsligt bara är värt $1.

Remitteringsmarknaden

Stablecoins används också flitigt för att snabbt och billigt skicka pengar över landsgränser — betydligt smidigare än traditionella banköverföringar.

Populära stablecoins på kryptomarknaden

Stablecoins har gått från att vara ifrågasatta till att idag finnas med bland de fem största kryptovalutorna sett till marknadsvärde.

Tether (USDT)

Tether är förmodligen den mest kända stablecoinen och hör till de fem största kryptovalutorna totalt. Trots viss kontrovers kring dess reserver är Tether ett självklart val för många företag och investerare.

Ursprungligen lanserades Tether 2014 under namnet Realcoin och byggdes som ett lager ovanpå Bitcoin-nätverket. Idag används ERC-20-standarden och stöds även på Ethereum, EOS, Tron, Algorand och OMG.

Dai (DAI)

DAI började som Single-Collateral DAI (SAI), baserat på en enda kryptotillgång. 2019 lanserades Multi-Collateral DAI, som är soft-peggad till den amerikanska dollarn och baserad på flera kryptotillgångar via Ethereum smarta kontrakt.

DAI hanteras av Maker Protocol och MakerDAO, och användare kan även tjäna ränta genom att hålla DAI-tokens.

USD Coin (USDC)

USDC är en annan populär fiat-backad stablecoin, med ett något mindre kontroversiellt rykte. Bakom står Centre Consortium, som håller $1 i reserv för varje USDC som ges ut.

Målet är att skapa ett ekosystem där USDC accepteras av så många plånböcker, börser och tjänster som möjligt.

Utforska stablecoin-världen i appen

Stablecoins är kända för sin förmåga att hålla värdet stabilt och erbjuda ett skydd mot prisrörelser på marknaden.

Oavsett om du vill bygga en portfölj med fiat- eller krypto-säkrade stablecoins, eller hålla dig till traditionella kryptovalutor, så erbjuder Tap-appen en smidig och säker plattform för att hantera dina tillgångar.

Med Tap-appen får du tillgång till både börshandel och en unik plånbok där du kan förvara både krypto och fiat. Dessutom kan du använda ett förbetalt kryptokort för att betala var som helst i världen — med ett enkelt knapptryck.

Aave är ett av de ledande protokollen inom decentraliserad finans (DeFi) och gör det möjligt för användare att låna ut och låna över 20 olika kryptotillgångar – helt utan mellanhänder. Genom att modernisera det klassiska konceptet med utlåning, låter Aave användare hantera sina tillgångar på ett decentraliserat sätt. AAVE-tokenen fungerar dessutom som en rösttoken som ger användare inflytande över plattformens framtid.

Vad är Aave?

Aave utvecklades för att möta den växande efterfrågan på decentraliserade penningmarknader. Protokollet är byggt på Ethereum och gör det möjligt att låna och låna ut ett brett urval av kryptovalutor – från altcoins till stablecoins.

Tokenen AAVE har två huvudfunktioner: den fungerar som ett verktyg för att få rabatt på avgifter och som en styrningstoken för att rösta på framtida förbättringar av Aave-protokollet.

Genom att sätta in kryptotillgångar i särskilda likviditetspooler på Aave kan långivare tjäna ränta. Samtidigt kan låntagare använda sina kryptotillgångar som säkerhet för att ta lån direkt från samma pooler.

Protokollet lanserades ursprungligen i november 2018 under namnet ETHLend (med tokenen LEND) men genomgick en omprofilering efter kryptovintern 2018 och relanserades som Aave – vilket betyder "spöke" på finska.

Vem skapade Aave?

Aave grundades av Stani Kulechov, en självlärd programmerare och tidig blockkedjeentusiast. Han saknade bra utlåningslösningar på Ethereum och bestämde sig därför för att skapa en själv tillsammans med ett utvecklingsteam. Projektet föddes efter en ICO i november 2017, långt innan begreppet "DeFi" ens blivit etablerat.

Kulechov har också studerat juridik och började koda redan i tonåren. Målet med Aave var att ta ETHLend till nästa nivå och öppna upp för fler kryptotillgångar än bara ETH.

Hur fungerar Aave?

Istället för att manuellt matcha långivare och låntagare använder Aave en algoritm som automatiskt kopplar ihop lån med tillgängliga medel i protokollets likviditetspooler.

• Långivare sätter in sina kryptotillgångar och tjänar ränta baserat på hur mycket som används i poolen.
• Låntagare sätter in säkerhet (collateral) för att kunna låna.
• Räntan varierar beroende på efterfrågan – högre användning ger högre ränta, vilket lockar fler långivare.

Alla lån kräver överbelåning, det vill säga att låntagaren måste sätta in mer i säkerhet än vad som lånas. Om säkerhetens värde faller under ett visst tröskelvärde kan lånet automatiskt likvideras.

Aave erbjuder även så kallade flashlån, vilket innebär att man kan låna utan säkerhet så länge lånet återbetalas inom samma block.

Vad är AAVE-token?

AAVE är en ERC-20-token med flera viktiga funktioner:

• Säkerhetsmodul (Safety Module): AAVE fungerar som reservkapital för protokollet. Om det skulle uppstå brist på medel används AAVE för att täcka upp. Endast token som är deponerade i modulen kan användas för detta, och långivare som deltar får avkastning i form av AAVE.
• Styrning (Governance): AAVE-ägare kan föreslå och rösta på förändringar i protokollet, som exempelvis justeringar av marknadsparametrar eller hur medel i reservfonden ska användas. En token motsvarar en röst.

Protokollet använder dessutom 80 % av avgifterna på plattformen till att köpa tillbaka och bränna AAVE-tokens, vilket minskar cirkulationen. Resterande 20 % används för att belöna långivare.

Totalt finns det en maxgräns på 16 miljoner AAVE.

Hur köper jag AAVE?

Nu är det enklare än någonsin att lägga till AAVE i din portfölj. I Tap-appen kan du köpa och sälja AAVE direkt med dina kryptosaldon eller med traditionella betalningsmetoder som banköverföring.

Du kan också lagra dina AAVE-tokens säkert i den integrerade plånboken i appen – och ha full kontroll på ett och samma ställe.

‍

Välkommen till NFT:ernas fascinerande värld. NFT står för Non-Fungible Token, och är unika digitala tillgångar som har tagit internet med storm. Till skillnad från kryptovalutor representerar NFT:er unika objekt – från digital konst till virtuella fastigheter – och tack vare blockkedjetekniken är ägarskap och äkthet enkelt att verifiera.

NFT:er spelar en central roll i Web3-eran och har blivit ett kraftfullt verktyg för hur vi skapar, handlar och värdesätter digitala tillgångar. Nedan går vi igenom vad en NFT är, hur du navigerar på NFT-marknadsplatser, samt för- och nackdelar du bör känna till.

Vad är en NFT?

NFT står för Non-Fungible Token, vilket betyder att tillgången är unik och inte kan bytas ut mot något identiskt. Varje NFT har sina egna egenskaper, vilket skiljer den från andra och gör varje token oersättlig.

Till skillnad från kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum – som är utbytbara och lika i värde – representerar NFT:er unika objekt med verifierbart ursprung och ägarskap. Det kan till exempel handla om konstverk, spelobjekt eller samlarföremål.

NFT:er har skapat nya möjligheter för digitala skapare, konstnärer och gamers – genom att möjliggöra direkt ägarskap av digitala tillgångar har NFT:er revolutionerat hur vi uppfattar värde på nätet.

Hur fungerar NFT:er?

En NFT skapas (“mintas”) via ett blockkedjenätverk, vilket innebär att hela dess historik sparas permanent och transparent på blockkedjan – oftast Ethereum.

Tack vare denna teknik kan man spåra varje NFT:s ägarskap, överföringar och äkthet. Smart contracts – alltså automatiserade digitala kontrakt – styr NFT:ernas regler, inklusive t.ex. royalty till skapare vid vidareförsäljning.

NFT:er följer vissa standarder, framför allt ERC-721 och ERC-1155 på Ethereum. ERC-721 gör varje NFT unik och odelbar, medan ERC-1155 möjliggör både unika och utbytbara objekt – något som bland annat gör spelupplevelser och massöverföringar mer effektiva.

Så köper du en NFT och navigerar på marknadsplatser

För att börja med NFT:er behöver du en digital plånbok, till exempel MetaMask, som kan hantera NFT:er och kopplas till rätt nätverk. Därefter väljer du en NFT-marknadsplats, exempelvis OpenSea eller Rarible – där kan du utforska olika projekt och samlingar.

När du hittat en NFT du vill köpa, följer du instruktionerna på plattformen och anger din plånboksadress. När köpet är klart skickas NFT:n till din plånbok, och blockkedjan bekräftar att du är dess nya ägare.

Vill du själv sälja eller skapa NFT:er, görs detta direkt via den valda marknadsplatsens gränssnitt.

Användningsområden för NFT:er

NFT:er har redan tagit plats inom en rad olika branscher:

• Konst & samlarföremål: Konstnärer kan skapa digital konst som går att äga, sälja och verifiera.
• Gaming & metaverse: Spelare kan äga unika föremål, mark eller karaktärer i spelvärlden.
• Musik & underhållning: Artister kan släppa album, biljetter eller exklusivt innehåll som NFT:er.
• Fastigheter: NFT:er används för att förenkla ägarskap och överföringar av fastigheter – ofta i kombination med andra tekniker.

Fördelar och nackdelar med NFT:er

Fördelar

• Ägarskap & transparens: Alla NFT:er har verifierbart ursprung på blockkedjan – det skapar förtroende.
• Direkt kontakt med skapare: Skapare kan sälja sina verk utan mellanhänder och automatiskt få royalty.
• Interaktivitet: NFT:er kan programmeras med extra funktioner – till exempel bonusar i spel eller exklusivt innehåll vid ägarskap.

Nackdelar

• Miljöpåverkan: Vissa blockkedjenätverk är energikrävande.
• Prisvolatilitet: Värdet kan svänga snabbt – marknaden är spekulativ.
• Bedrägerier: Den snabba tillväxten har lockat till sig bedragare, så var alltid noga med att kontrollera källan.
• Juridiska frågor: Ägarskap av en NFT innebär inte automatiskt att du äger upphovsrätten till det underliggande verket.

Sammanfattning

NFT:er har skapat nya möjligheter inom konst, spel, fastigheter och underhållning. De möjliggör digitalt ägarskap, direkt kontakt med skapare och smarta kontrakt för automatiserade villkor. Samtidigt kräver det noggrannhet – både vad gäller miljöpåverkan, säkerhet och förståelse för vad NFT:er egentligen innebär.

Vill du utforska NFT-världen? Det viktigaste steget är att sätta dig in i hur tekniken fungerar – för att göra smarta, medvetna val i en spännande digital framtid.

‍

Det finansiella landskapet förändrades i grunden när Bitcoin lanserades 2009. Det nya digitala betalningssystemet tog makten från banker och regeringar – och gav den tillbaka till folket. Trots att Bitcoin idag är ett välkänt namn världen över, förblir dess skapare ett mysterium. Låt oss ta en närmare titt på en av vår tids största gåtor.

Bitcoin-lösningen

Innan vi dyker in i mysteriet kring den anonyma skaparen bakom det här seklets kanske största uppfinning, måste vi först förstå vad Bitcoin är. Det elektroniska betalningssystemet introducerades för världen i slutet av 2008 av en viss Satoshi Nakamoto.

Figuren dök upp från ingenstans och presenterade en lösning på den globala finanskris som skakade världen. Lösningen kom i form av en digital valuta, byggd på blockkedjeteknik för att driva och säkra nätverket.

Nakamoto uppfann inte själva blockkedjeteknologin, men förbättrade den avsevärt – särskilt när det gäller problemet med dubbelspendering. Tekniken användes tidigare bland annat för fildelning, men hindrades av bristande verifiering. Idag används blockkedjan inom en mängd olika branscher – långt bortom bara krypto och finans.

Bitcoin är fortfarande den största kryptovalutan på marknaden. Det finns nu över 17 500 alternativa kryptovalutor, och hela branschen är värderad till över 2,2 biljoner USD – med en tidigare toppnotering på nästan 3 biljoner USD i november 2021. Ingen annan tillgång i historien har växt så snabbt.

Vad vet vi om Satoshi Nakamoto?

Vi känner till namnet Satoshi Nakamoto – men inte personen eller gruppen bakom det. Denne individ eller entitet publicerade Bitcoin whitepaper i oktober 2008 till en grupp kryptografer och skapade kort därefter BitcoinTalk-forumet och webbplatsen Bitcoin.org.

Två månader senare, den 3 januari 2009, minerades det allra första blocket i Bitcoin-nätverket – Genesis-blocket – med meddelandet: "The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks."

En medlem i BitcoinTalk, Stephan Thomas, analyserade Nakamotos inlägg för att lista ut hans troliga tidszon. Resultaten visade låg aktivitet mellan 06:00–11:00 GMT, vilket tyder på att han befann sig någonstans i Nordamerika.

Under 2010 var Nakamoto aktiv i utvecklingen av Bitcoin och kommunicerade regelbundet med andra utvecklare. Men i slutet av året lämnade han över nycklar och domäner till andra – bland annat Gavin Andresen – och klippte banden till projektet.

Det sista meddelandet vi känner till från Satoshi skickades till utvecklaren Mike Hearn den 23 april 2011: "I've moved on to other things. It's in good hands with Gavin and everyone." Sedan dess har vi inte hört ett ord.

Vem kan ligga bakom pseudonymen?

Många har misstänkts vara Satoshi Nakamoto, men ingen har övertygat världen. Trots år av grävande journalistik är identiteten fortfarande höljd i dunkel. Här är några av de vanligaste teorierna:

Hal Finney

En datavetare som arbetade på ett eget digitalt betalningssystem redan innan Bitcoin. Han var mottagare av den första transaktionen i Bitcoin-nätverket. Han bodde också i samma stad som en man vid namn Dorian Satoshi Nakamoto, som felaktigt pekades ut av medierna. Finney avled 2014.

Nick Szabo

En kryptograf och datorvetare som lanserade projektet BitGold 1998 – en föregångare till Bitcoin. Han myntade också termen "smart contracts". En lingvistisk analys från Aston University 2014 pekade ut honom som den mest sannolika kandidaten.

Dave Kleiman

En expert inom datorsäkerhet vars namn ofta nämnts i samband med Satoshi – särskilt av Craig Wright, som hävdade att de skapat Bitcoin tillsammans. Kleiman avled 2013, utan tillgångar.

Craig Wright

En australiensisk entreprenör som påstår sig vara Satoshi Nakamoto – men har inte lyckats bevisa det. Hans påståenden har inte godtagits av varken kryptogemenskapen eller rättsväsendet.

Mysteriet lever vidare

Ironiskt nog är teknologin som Nakamoto skapade helt decentraliserad och baseras på tillit till kod – inte människor. Än idag vet vi inte vem han (eller de) var, men en sak är säker: Bitcoin har förändrat världen för alltid.

‍

Du har säkert hört talas om denna kryptojätte — men vet du egentligen vad Ethereum är? I den här guiden tittar vi närmare på Ethereum och vilken roll plattformen spelar inom blockkedjevärlden. Spoiler: en riktigt stor roll.

Som den näst största kryptovalutan och med över 20 % av marknadsandelen är det ett perfekt tillfälle att lära sig mer om Ethereum.

Vad är Ethereum?

Ethereum är en blockkedjeplattform som gör det möjligt för utvecklare att skapa sina egna decentraliserade applikationer (dapps) och smarta kontrakt. Med målet att bygga vidare på hela blockkedjeindustrin erbjuder Ethereum en plattform där företag och individer från alla branscher kan använda sig av decentraliserad teknik.

Smarta kontrakt är digitala avtal som automatiskt utförs när fördefinierade villkor är uppfyllda. Ethereum fungerar som en decentraliserad datorplattform, där ett globalt nätverk av datorer driver och underhåller nätverket — precis som hos Bitcoin.

Plattformen möjliggör inte bara digitala transaktioner utan även skapandet av nya kryptovalutor ovanpå sitt nätverk.

Vad är ETH?

ETH, även känt som Ether, är den digitala valutan som driver Ethereum-nätverket. När folk pratar om Ethereumpriset, är det egentligen priset på ETH de syftar på. Ethereum är alltså själva plattformen, medan ETH är kryptovalutan som används inom nätverket.

Hur fungerar Ethereum?

Ethereum är just nu inne i en övergång från konsensusmodellen Proof-of-Work (PoW) till Proof-of-Stake (PoS), vilket förändrar hur nätverket fungerar i grunden.

I det nya PoS-systemet kommer nätverket att förlita sig på validatorer istället för miners för att verifiera och genomföra transaktioner. För att bli validator måste man satsa (stake) en viss mängd ETH i nätverket. Att stakea innebär att man låser sina ETH-tokens i nätverket, vilket fungerar som en säkerhet för att validatorerna ska agera pålitligt.

Alla transaktioner sparas i blockkedjan, som är en öppen och transparent digital huvudbok. Varje block innehåller en uppsättning data som lagras i kronologisk ordning.

Vad ger Ethereum sitt värde?

Ethereum är i dag den största plattformen för skapande av dapps och smarta kontrakt — och också den mest använda. Med starkt ledarskap och ett passionerat community av utvecklare har Ethereum fått ett rykte om sig att vara en pålitlig, innovativ och positiv kraft i blockkedjeindustrin.

När det gäller ETH bestäms värdet, som hos andra kryptovalutor, av tillgång och efterfrågan. Dessutom används ETH för att betala så kallade "gas fees", vilket gör det möjligt att genomföra transaktioner och driva applikationer på nätverket.

Hur skiljer sig Ethereum från Bitcoin?

När man jämför de två största kryptovalutorna är det viktigt att förstå att de tjänar olika syften.

Både Bitcoin och Ethereum kan användas för att överföra värde globalt på bara några minuter. Men Bitcoin skapades främst som ett digitalt betalningssystem utan central kontroll — ett peer-to-peer-nätverk och ett starkt värdeförvar, vilket prisutvecklingen under åren har visat.

Ethereum, däremot, är utformat som en dataplattform där användare kan bygga decentraliserade applikationer ovanpå blockkedjan. Plattformens syfte är att främja utvecklingen av hela blockkedjeekosystemet och göra det tillgängligt för alla intresserade.

Vad används Ethereum till?

Ethereum används främst för att skapa dapps och smarta kontrakt. Dessutom kan användare överföra värde genom plattformen med hjälp av ETH som digital valuta.

ETH fungerar även som ett värdeförvar — många användare köper och håller ETH med förhoppningen om framtida värdeökning.

Vem grundade Ethereum?

Idén om Ethereum presenterades först 2013 av den unge kryptoentusiasten Vitalik Buterin i ett blogginlägg. Han slog sig samman med flera utvecklare och entreprenörer och började bygga den decentraliserade plattformen senare samma år.

Enligt en av grundarna bestod teamet ursprungligen av Vitalik Buterin, Anthony Di Iorio, Charles Hoskinson, Mihai Alisie och Amir Chetrit i december 2013. Under början av 2014 anslöt även Joseph Lubin, Gavin Wood och Jeffrey Wilcke till projektet.

År 2014 genomförde Ethereum ett framgångsrikt crowdsale-event, där man sålde 72 miljoner ETH och samlade in cirka 18 miljoner dollar. Plattformen lanserades officiellt den 30 juli 2015.

Hur köper man Ethereum?

Om du vill lägga till Ethereum i din portfölj kan du köpa ETH via en pålitlig kryptobörs. Med Tap-appen får du tillgång till flera smidiga betalningsalternativ samt en säker Ethereum-plånbok där du kan lagra dina ETH-tokens tryggt.

Sedan Bitcoin introducerades 2009 har begreppet fiatvaluta blivit allt vanligare. Men vad betyder det egentligen? I den här artikeln går vi igenom vad fiatpengar är, varifrån termen kommer, hur systemet fungerar, och vilken roll kryptovalutor spelar i sammanhanget.

Vad är fiatpengar?

Fiatpengar är pengar som ges ut av en regering och har status som lagligt betalningsmedel – alltså en nations officiella valuta.

Ordet “fiat” kommer från latin och betyder ungefär ”ske så”, vilket anspelar på att valutan fått sitt värde genom en statlig förordning, inte genom något fysiskt innehåll som guld eller silver.

Fiatpengar trycks av landets centralbank och används i vardagen för att betala varor och tjänster. Sedan 2020 räknas all internationell valuta som fiat, vilket innebär att dess värde bygger på allmänhetens förtroende för staten – inte någon underliggande råvara.

Centralbanker styr penningpolitiken och bestämmer hur mycket pengar som finns i omlopp. Exempel på fiatvalutor är US-dollar, euro, brittiska pund, japanska yen och svenska kronor.

Fiatpengar vs fiatvaluta – finns det en skillnad?

I praktiken betyder fiatpengar och fiatvaluta samma sak. Båda syftar på den valuta som används i ett land, utgiven av staten. Idag finns cirka 180 fiatvalutor i världen, och växelkursen visar värdet av en fiatvaluta jämfört med en annan.

Fiatvaluta vs råvarubaserad valuta

Den största skillnaden mellan fiatpengar och råvarubaserad valuta (commodity money) handlar om inneboende värde.

• Fiatvaluta har inget eget värde – den är värdefull eftersom staten säger det.
• Råvarubaserad valuta har värde baserat på sitt innehåll, till exempel guld- eller silvermynt.

Fiatvaluta fungerar tack vare förtroende, medan råvarubaserad valuta bygger på faktiska tillgångar.

Hur uppstod fiatvalutor?

Allt började med enklare system för att spåra skulder – något vi idag skulle kalla IOU (”I owe you”). Här är en kort sammanfattning av fiatpengarnas historia:

🔄 Byteshandel

Förr bytte man varor direkt. En bonde kunde byta 2 kg mjöl mot 10 pumpor vid skörd. Ett handskrivet löfte kunde fungera som kvitto.

🪙 Från guld till mynt

Guld blev en accepterad bytesvara, men var svårt att väga vid varje köp. Så länder började prägla standardiserade mynt i specifik vikt – enklare, tryggare och mer pålitligt.

🏦 Banker införs

Eftersom guld var tungt att bära, började folk förvara det i banker. Banken gav ut kvitton som bevis på innehav – dessa kunde bytas tillbaka mot guld.

💵 Papperspengar

Regeringar började själva trycka kvitton (sedlar), som representerade det guld de förvarade. Men med tiden slutade folk lösa in sedlar mot guld – de använde istället pappret direkt som valuta.

Varför lämnade vi guldstandarden?

Det fanns flera problem med att knyta pengar till guld:

• Om någon hittade mycket nytt guld sjönk värdet på alla valutor.
• Länder kunde manipulera guldflödet och påverka andra ekonomier.

Därför avskaffades guldstandarden, och vi gick över till ett system där pengar bara är värda det som står på sedeln – "på dekret".

Är fiatpengar fortfarande relevanta?

Ja. Trots framväxten av kryptovalutor är fiatpengar fortfarande grunden i världens ekonomi.

Bitcoin och andra kryptovalutor har öppnat dörren för nya sätt att tänka på pengar, och vissa länder har till och med erkänt Bitcoin som lagligt betalningsmedel. Men fiatpengar dominerar fortfarande den globala handeln – och kommer sannolikt att fortsätta göra det.

Vad är CBDC?

En spännande utveckling är CBDC – Central Bank Digital Currency. Det är en statligt kontrollerad digital valuta, som använder blockkedjeteknik men är kopplad till landets fiatvaluta.

CBDC:

• Är digital men kontrolleras av centralbanken
• Har stabilt värde (ingen prisvolatilitet)
• Kombinerar det bästa av två världar: traditionell valuta + modern teknik

CBDC är alltså ett nytt sätt att distribuera fiatvaluta – utan att helt ersätta den.

Slutsats

Fiatvaluta må sakna ett fysiskt värde i sig, men den fungerar tack vare tillit, struktur och statlig styrning. Även om kryptovalutor utmanar det etablerade, är fiatpengar fortfarande ryggraden i den globala ekonomin.

Och även om pengarnas form förändrats genom historien – från glänsande stenar till digitala tokens – så handlar det fortfarande om ett gemensamt förtroende. Framtiden kan mycket väl inkludera både fiat, kryptovalutor och nya hybrider som CBDC.

‍