Learning the friendly way

Sedan Bitcoin introducerades 2009 har begreppet fiatvaluta blivit allt vanligare. Men vad betyder det egentligen? I den här artikeln går vi igenom vad fiatpengar är, varifrån termen kommer, hur systemet fungerar, och vilken roll kryptovalutor spelar i sammanhanget.

Vad är fiatpengar?

Fiatpengar är pengar som ges ut av en regering och har status som lagligt betalningsmedel – alltså en nations officiella valuta.

Ordet “fiat” kommer från latin och betyder ungefär ”ske så”, vilket anspelar på att valutan fått sitt värde genom en statlig förordning, inte genom något fysiskt innehåll som guld eller silver.

Fiatpengar trycks av landets centralbank och används i vardagen för att betala varor och tjänster. Sedan 2020 räknas all internationell valuta som fiat, vilket innebär att dess värde bygger på allmänhetens förtroende för staten – inte någon underliggande råvara.

Centralbanker styr penningpolitiken och bestämmer hur mycket pengar som finns i omlopp. Exempel på fiatvalutor är US-dollar, euro, brittiska pund, japanska yen och svenska kronor.

Fiatpengar vs fiatvaluta – finns det en skillnad?

I praktiken betyder fiatpengar och fiatvaluta samma sak. Båda syftar på den valuta som används i ett land, utgiven av staten. Idag finns cirka 180 fiatvalutor i världen, och växelkursen visar värdet av en fiatvaluta jämfört med en annan.

Fiatvaluta vs råvarubaserad valuta

Den största skillnaden mellan fiatpengar och råvarubaserad valuta (commodity money) handlar om inneboende värde.

• Fiatvaluta har inget eget värde – den är värdefull eftersom staten säger det.
• Råvarubaserad valuta har värde baserat på sitt innehåll, till exempel guld- eller silvermynt.

Fiatvaluta fungerar tack vare förtroende, medan råvarubaserad valuta bygger på faktiska tillgångar.

Hur uppstod fiatvalutor?

Allt började med enklare system för att spåra skulder – något vi idag skulle kalla IOU (”I owe you”). Här är en kort sammanfattning av fiatpengarnas historia:

🔄 Byteshandel

Förr bytte man varor direkt. En bonde kunde byta 2 kg mjöl mot 10 pumpor vid skörd. Ett handskrivet löfte kunde fungera som kvitto.

🪙 Från guld till mynt

Guld blev en accepterad bytesvara, men var svårt att väga vid varje köp. Så länder började prägla standardiserade mynt i specifik vikt – enklare, tryggare och mer pålitligt.

🏦 Banker införs

Eftersom guld var tungt att bära, började folk förvara det i banker. Banken gav ut kvitton som bevis på innehav – dessa kunde bytas tillbaka mot guld.

💵 Papperspengar

Regeringar började själva trycka kvitton (sedlar), som representerade det guld de förvarade. Men med tiden slutade folk lösa in sedlar mot guld – de använde istället pappret direkt som valuta.

Varför lämnade vi guldstandarden?

Det fanns flera problem med att knyta pengar till guld:

• Om någon hittade mycket nytt guld sjönk värdet på alla valutor.
• Länder kunde manipulera guldflödet och påverka andra ekonomier.

Därför avskaffades guldstandarden, och vi gick över till ett system där pengar bara är värda det som står på sedeln – "på dekret".

Är fiatpengar fortfarande relevanta?

Ja. Trots framväxten av kryptovalutor är fiatpengar fortfarande grunden i världens ekonomi.

Bitcoin och andra kryptovalutor har öppnat dörren för nya sätt att tänka på pengar, och vissa länder har till och med erkänt Bitcoin som lagligt betalningsmedel. Men fiatpengar dominerar fortfarande den globala handeln – och kommer sannolikt att fortsätta göra det.

Vad är CBDC?

En spännande utveckling är CBDC – Central Bank Digital Currency. Det är en statligt kontrollerad digital valuta, som använder blockkedjeteknik men är kopplad till landets fiatvaluta.

CBDC:

• Är digital men kontrolleras av centralbanken
• Har stabilt värde (ingen prisvolatilitet)
• Kombinerar det bästa av två världar: traditionell valuta + modern teknik

CBDC är alltså ett nytt sätt att distribuera fiatvaluta – utan att helt ersätta den.

Slutsats

Fiatvaluta må sakna ett fysiskt värde i sig, men den fungerar tack vare tillit, struktur och statlig styrning. Även om kryptovalutor utmanar det etablerade, är fiatpengar fortfarande ryggraden i den globala ekonomin.

Och även om pengarnas form förändrats genom historien – från glänsande stenar till digitala tokens – så handlar det fortfarande om ett gemensamt förtroende. Framtiden kan mycket väl inkludera både fiat, kryptovalutor och nya hybrider som CBDC.

‍

Civic (CVC) är en blockchain-baserad plattform för identitetsverifiering som fokuserar på att erbjuda säkra och kostnadseffektiva lösningar för hantering av digital identitet. I takt med att behovet av tillförlitlig identitetsverifiering växer, särskiljer sig Civic genom sin decentraliserade struktur och användarcentrerade kontroll av personlig data.

Låt oss utforska hur Civic tacklar utmaningarna inom digital identitet, integritet och säkerhet.

Kort sammanfattning (TLDR)

• Decentraliserad verifiering: Civic erbjuder säkra identitetsverifieringar utan att lagra data centralt, vilket minskar risken för bedrägerier och identitetsstölder.
• Användarens kontroll: Du äger din data och väljer själv vad du vill dela – och med vem – via Civic-appen.
• Ekosystem: Använder Identity Verification Marketplace och Civic Pass för att möjliggöra åtkomstkontroll, särskilt inom DeFi.

Vad är Civic-nätverket?

Civic grundades 2015 av Vinny Lingham och Jonathan Smith och genomförde en tokenförsäljning 2017 där man tog in 33 miljoner dollar. Målet var att modernisera identitetsverifiering med hjälp av blockchain – där du inte längre behöver skicka dina ID-dokument till olika tjänster gång på gång.

Istället bygger plattformen på återanvändningsbara verifieringar (reusable KYC), vilket minskar både risk och kostnad för användare och företag.

Civic Pass, som lanserades 2021, fungerar som en identitetsnyckel för DeFi-tjänster, NFT-plattformar och DAO:er som kräver efterlevnad. Plattformen fortsätter att vara en av de mer framträdande lösningarna för digital ID-verifiering i blockchainvärlden.

Hur fungerar Civic?

Plattformen bygger på tre huvudkomponenter:

• Identity Verification Marketplace – Kopplar ihop verifieringstjänster med betrodda validerare.
• Civic Pass – Erbjuder åtkomstkontroll för DeFi och andra tjänster med krav på identitetsverifiering.

All information lagras lokalt på användarens enhet – aldrig centralt hos Civic – och verifieras via blockchain. Genom att kombinera decentralisering och datakontroll erbjuder Civic både säkerhet och smidighet.

CVC-token används inom ekosystemet för att betala för verifieringstjänster och belöna validerare.

Fördelar med Civic

Enligt Civic-teamet kan verifieringsprocesser genomföras snabbare och billigare än traditionella metoder. Dessutom elimineras centrala databasrisker, vilket minskar hotet om dataintrång och identitetsstölder.

Plattformen är även inkluderande – lösningar finns för personer som inte har tillgång till traditionella finansiella tjänster, vilket kan bidra till ökad ekonomisk tillgänglighet globalt.

Sedan 2021 har Civic utvecklat verktyg för DeFi-säkerhet och NFT-verifiering, och fortsätter att hitta nya användningsområden inom decentraliserade applikationer.

Användningsområden

Civic används för säker och effektiv identitetsverifiering, oavsett om det gäller kontoskapande, åldersverifiering eller efterlevnad av regelverk. Företag kan implementera starka KYC-rutiner utan att behöva hantera känslig information i sårbara databaser.

Vad är CVC?

CVC är den inbyggda tokenen i Civic-ekosystemet. Den används för:

• Att betala transaktionsavgifter och verifieringstjänster
• Belöningar till validerare
• Incitament inom nätverket

CVC är en ERC-20-token med en fast total tillgång och kan inte brytas.

Hur köper jag CVC?

Du kan enkelt köpa, sälja och lagra CVC i Tap-appen. Allt du behöver göra är att registrera ett konto och komma igång direkt.

Du har kanske sett termen rug pull dyka upp i kryptonyheterna de senaste åren – men vad betyder det egentligen? Till skillnad från ett klassiskt pump and dump-upplägg går vi här igenom vad en rug pull i krypto innebär, och hur du kan känna igen varningstecknen.

Vad är en rug pull inom krypto?

En rug pull är en bedräglig taktik där utvecklare överger ett kryptoprojekt och sticker med investerarnas pengar.

I DeFi-ekosystemet, särskilt på decentraliserade börser (DEX), skapar bedragare ett token, listar det på en DEX och kopplar det till en större kryptovaluta, ofta Ethereum. För att skapa hype kan de snabbt pumpa in stora summor i likviditetspoolen, ofta med stöd från sociala medier som Telegram och X (tidigare Twitter).

När tillräckligt många investerare bytt sina ETH mot det nya tokenet tömmer skaparna hela poolen – och priset kraschar till noll. Det här sker oftast i nya projekt, inte i etablerade som Bitcoin eller Ethereum.

Rug pulls och DEX:er

Rug pulls frodas på DEX:er eftersom dessa plattformar inte kräver några granskningar innan ett token listas. Dessutom är det enkelt och billigt att skapa ett ERC-20-token på exempelvis Ethereum – vilket skapar en perfekt miljö för bedrägerier.

Varningstecken att se upp för

Även om rug pulls är ovanliga i större projekt finns det tusentals mindre kryptoprojekt som kan dölja oseriösa avsikter. Här är några tecken du bör vara vaksam på:

• Extrem prisökning på kort tid: Om ett token går från 0 till 50x på ett dygn är det ofta ett medvetet drag för att skapa FOMO och locka fler investerare.
• Brist på låst likviditet: Seriösa projekt låser ofta sin likviditet för att visa att de inte tänker försvinna med pengarna.
• Stor andel tokens hos teamet: Ett projekt där utvecklingsteamet äger en stor del av alla tokens är sårbart för en rug pull.
• Ingen möjlighet att sälja: Vissa tokens är programmerade för att förhindra försäljning – ett tydligt tecken på att något är fel.

Är rug pulls olagliga?

Även om rug pulls borde vara olagliga, ligger kryptobranschen fortfarande efter när det gäller reglering. Många bedragare lyckas tyvärr komma undan med dessa brott eftersom lagstiftningen är otillräcklig eller svår att tillämpa globalt.

En av de största rug pulls: Squid Game-token

En av de mest uppmärksammade rug pulls inträffade i slutet av 2021 med tokenet Squid Game – inspirerat av Netflix-serien med samma namn. Tokenets värde steg till otroliga $2,861 per coin, men bara några dagar senare stängdes hemsidan ner och teamet bakom försvann.

Med över 43 000 investerare kvar med värdelösa tokens och mer än $3,3 miljoner försvunna, blev det snabbt tydligt att projektet varit ett bedrägeri från start – bland annat på grund av en funktion som hindrade användare från att sälja sina tokens.

Slutsats

Rug pulls är visserligen inte vardagsmat, men de händer – och det är viktigt att känna till dem. Genom att hålla utkik efter de tecken vi nämnt ovan och göra noggrann research innan du investerar, minskar du risken att bli lurad.

Att välja etablerade kryptovalutor framför nya, hajpade projekt är oftast det säkraste. Tyvärr är rug pulls något som existerar i kryptovärlden – men det betyder inte att du måste bli ett offer.

4o

‍

I en rad nya kryptotillgångar som nu stöds i Tap-appen är Chainlink en av de senaste att listas. Plattformen har gjort sig känd som en av de största inom oracles – en teknik som möjliggör kommunikation mellan verklig data och blockchain-applikationer.

Men vad är Chainlink egentligen – och varför ska du bry dig i en värld där det redan finns många andra decentraliserade lösningar? Det handlar om att Chainlink löser ett avgörande problem som länge begränsat användningen av smarta kontrakt i verkliga affärssituationer.

Vad är Chainlink (LIN)?

Chainlink är ett decentraliserat oracle-nätverk som fungerar som en bro mellan verklig data och blockkedjeteknik. Målet? Att smarta kontrakt ska kunna använda verkliga data – som väder, valutakurser eller sportresultat – för att fungera automatiskt.

Smarta kontrakt är digitala avtal som automatiskt genomförs när vissa villkor är uppfyllda. Problemet? De kan inte "se" vad som händer utanför blockkedjan. Chainlink löser detta genom sitt nätverk av oracles – dataleverantörer som hämtar in information från verkliga källor och matar in den i blockkedjebaserade applikationer.

Dessa oracles belönas med Chainlinks egna token, LINK, och rankas utifrån pålitlighet och korrekt data, vilket gör systemet både smart och säkert.

Vem grundade Chainlink?

Chainlink har sitt ursprung i ett projekt från 2014 kallat SmartContract, grundat av Sergey Nazarov och Steve Ellis. De utvecklade en lösning för att koppla smarta kontrakt till verkliga datakällor och bankbetalningar.

Det första officiella Chainlink-nätverket lanserades 2017, efter en framgångsrik ICO som drog in 32 miljoner USD. Whitepapret – som lade grunden för tekniken – kom samma år, och projektet har sedan dess växt till en nyckelspelare inom blockchain.

Hur fungerar Chainlink?

Chainlink gör det möjligt för smarta kontrakt att använda extern data. Det fungerar ungefär så här:

1. Oracle Selection
   Användaren skapar ett Service Level Agreement (SLA) som beskriver vilken typ av data som behövs. Plattformen parar ihop detta med oracles som kan leverera den efterfrågade informationen. LINK-tokens sätts in som säkerhet.
2. Data Reporting
   Valda oracles hämtar in datan från externa källor, bearbetar den och skickar den tillbaka till det smarta kontraktet.
3. Result Aggregation
   Chainlink-nätverket analyserar svaren och utvärderar datans noggrannhet. Resultatet matas sedan in i kontraktet, samtidigt som varje oracle får ett pålitlighetsbetyg.

Chainlink använder en Proof-of-Stake-modell för säkerhet, där oracles som stakar mer LINK prioriteras.

Vad är det som gör Chainlink unikt?

Chainlink låter blockchain-appar interagera med verkliga händelser – säkert och pålitligt. Det kan handla om att hämta in valutakurser, API-data, väderinformation eller banktransaktioner – i realtid.

Istället för att varje utvecklare behöver skapa egna datakällor för sina smarta kontrakt, erbjuder Chainlink en decentraliserad, flexibel lösning som kan användas direkt – utan extra integrationer eller avgifter.

Vad är LINK-tokenen?

LINK är den inbyggda kryptovalutan i Chainlink-nätverket och används för att:

• Betala noder (oracles) för att hämta, verifiera och leverera data.
• Staka i nätverket som säkerhet – högre stakade mängder ger prioritet.
• Belöna pålitliga oracles och stimulera nätverkets tillväxt.

LINK är en ERC-20 token som fungerar på Ethereum-nätverket och är en av de mest använda utility-tokens i DeFi-sektorn.

Hur kan jag köpa Chainlink?

Vill du lägga till LINK i din portfölj? Det är enkelt i Tap-appen.

• Handla LINK direkt med andra kryptovalutor eller fiat-valutor.
• Använd debetkort eller kreditkort (Visa eller Mastercard) för att köpa LINK direkt i appen.
• Lagra och hantera dina LINK-tokens säkert i den integrerade plånboken.

Redo att ta steget? Utforska Chainlink via Tap och få direkt tillgång till ett av kryptovärldens mest spännande projekt.

‍

Livepeer är ett decentraliserat nätverk för videostreaming, med målet att göra videoinnehåll mer tillgängligt och prisvärt för alla. Projektet lanserades 2017 och var det första fullt decentraliserade live-videoprotokollet – ett alternativ till traditionella, centraliserade streamingtjänster som YouTube och Twitch.

Plattformen fungerar genom att koppla samman innehållsskapare med datoroperatörer som tillhandahåller datorkraft. Denna peer-to-peer-modell kan minska kostnaderna för videobehandling med upp till 50–90 % jämfört med molnbaserade lösningar, samtidigt som kvaliteten bibehålls.

TL;DR

Decentraliserad videoinfrastruktur:
Livepeer bygger ett nätverk där AI-bearbetning och videotranskodning kan utföras av oberoende noder i stället för dyra serverhallar.

Kostnadseffektiv streaming:
Tack vare sin decentraliserade marknadsplats kan Livepeer erbjuda konkurrenskraftiga priser och tillförlitliga tjänster till utvecklare och plattformar.

Ethereum-baserat protokoll:
Byggt på Ethereum ger det utvecklare frihet att skapa videolösningar utanför storföretagens kontroll.

LPT-tokenen:
Livepeers inbyggda token används för staking och styrning av nätverket, inte som direkt betalningsmedel.

Hur fungerar Livepeer?

När någon vill streama video använder de normalt stora serverhallar för att bearbeta innehållet. Livepeer gör det istället möjligt att distribuera jobbet över ett globalt nätverk av datorer – så kallade orchestrators – som hjälper till att transkoda video till olika kvaliteter (t.ex. 1080p, 720p, 480p). Det gör att videor fungerar oavsett enhet eller internetuppkoppling.

Det här gynnar både innehållsskapare, tittare och datoroperatörer:

• Skapare betalar mindre för högkvalitativ streaming
• Operatörer tjänar pengar genom att bidra med datorkraft
• Tittare får samma upplevelse som på traditionella plattformar

För utvecklare innebär det ett billigt, flexibelt och decentraliserat alternativ till att själva bygga upp videoinfrastruktur.

Vem ligger bakom Livepeer?

Livepeer grundades 2017 av Doug Petkanics (CEO) och Eric Tang (CTO) – två mjukvaruutvecklare med lång erfarenhet av startupvärlden. Doug har tidigare varit med och grundat Wildcard och studerat vid University of Pennsylvania, medan Eric är teknisk visionär med fokus på hur blockchain kan effektivisera streaming.

De såg hur videoinnehåll blev allt dyrare att distribuera, samtidigt som några få stora aktörer kontrollerade större delen av infrastrukturen. Livepeer föddes ur idén att göra streaming mer öppet och decentraliserat – utan att tumma på kvalitet eller prestanda.

Transkodningsnätverket

Grunden i Livepeer är dess videotranskodningsnätverk. Varje gång en video ska streamas behöver den konverteras till flera olika format för att fungera på olika enheter och nätverk. Det är det här jobbet som Livepeer distribuerar över tusentals datorer världen över.

Operatörerna tävlar om att erbjuda bästa möjliga tjänst till lägsta pris, vilket skapar ett naturligt effektivt system där kvalitet och kostnad balanseras.

Säkerhet och staking

För att få utföra arbete i nätverket måste operatörerna stakea LPT-tokens. Det fungerar som en säkerhetsinsats – om de fuskar eller levererar dålig service riskerar de att förlora sina tokens. Det här håller kvaliteten hög.

Andra användare kan också välja att delegera sina LPT till operatörer de litar på, och i gengäld få en andel av belöningarna, utan att själva behöva köra någon hårdvara.

Ekonomiska incitament

Livepeer fungerar som en öppen marknadsplats för videobearbetning. De operatörer som erbjuder bäst kombination av pris, tillförlitlighet och kvalitet får jobben. Själva betalningarna sker i ETH eller andra kryptovalutor, medan LPT används för staking, governance och belöningar.

Vad är LPT?

LPT är Livepeers native token och används inte främst som betalmedel utan för att:

• Säkra nätverket: Operatörer måste stakea LPT för att få jobba i nätverket
• Styra protokollet: Tokeninnehavare kan rösta om viktiga beslut och uppgraderingar
• Få belöningar: Genom delegation kan du få en del av intäkterna från operatörer
• Utföra arbete: LPT representerar rätten att bidra till nätverket och tjäna på videobearbetning

Tokenen följer en inflationsmodell där nya LPT skapas som belöning – men värdet balanseras av användning och nätverkets tillväxt.

Hur köper och säljer man LPT?

Nyfiken på att utforska LPT? Du kan enkelt köpa, sälja, handla och lagra Livepeer-tokenen direkt i Tap-appen – tillsammans med dina andra digitala tillgångar.

Eftersom LPT:s värde är kopplat till hur mycket Livepeers infrastruktur används, påverkas efterfrågan av hur många utvecklare och innehållsskapare som väljer att bygga på plattformen.

‍

Near Protocol tillhör den nya generationen blockkedjeplattformar som sätter användarvänlighet och skalbarhet i fokus. Plattformen lanserades 2020 och erbjuder ett snabbare och mer effektivt alternativ till äldre blockkedjenätverk, utan att kompromissa med säkerheten.

Efter flera års utveckling har Near Protocol etablerat sig som en stark aktör inom kategorin layer-1 blockkedjor.

Sammanfattning:

• Skalbart och utvecklarvänligt: Near Protocol är en decentraliserad layer-1-blockkedja byggd för hög skalbarhet och enkel utveckling av decentraliserade appar (dapps).
• Sharding och låga avgifter: Använder ett unikt shardat Proof-of-Stake-system (Nightshade) för effektiv transaktionshantering och låga kostnader.
• Cross-chain interoperabilitet: Rainbow Bridge möjliggör sömlösa överföringar mellan Near och Ethereum.
• NEAR-token: Det inhemska ekosystemet drivs av NEAR, som används för transaktioner, staking och styrning, med ett totalt utbud på 1,23 miljarder tokens.

Vad är Near Protocol (NEAR)?

Near Protocol är en decentraliserad blockkedjeplattform skapad för att vara både användarvänlig och skalbar. Plattformen stödjer utveckling av decentraliserade applikationer (dapps) med särskilt fokus på att förenkla användarupplevelsen för både utvecklare och slutanvändare.

Near använder en variant av Delegated Proof-of-Stake (DPoS) som kallas Nightshade, där nätverket delas upp i flera parallella segment (shards) som behandlar transaktioner samtidigt. Resultatet är snabba transaktioner, låga avgifter och en betydligt mindre miljöpåverkan jämfört med traditionella Proof-of-Work-nätverk.

En annan viktig funktion är att Near tillåter mänskligt läsbara kontonamn, vilket gör användarinteraktionen enklare då långa, svårtydda plånboksadresser elimineras. Plattformen stödjer dessutom WebAssembly (WASM) och erbjuder utvecklarverktyg som förenklar byggandet av dapps.

Med hjälp av Rainbow Bridge erbjuder Near smidiga tillgångsöverföringar mellan Near och Ethereum, vilket skapar större interoperabilitet inom blockkedjevärlden. Ekosystemet har lockat projekt inom DeFi, NFT:er, spel och sociala applikationer.

Vem grundade Near Protocol?

Near Protocol grundades av Erik Trautman, en entreprenör med bakgrund från Wall Street och grundare av Viking Education. Han samarbetade med två tekniska medgrundare: Illia Polosukhin, tidigare utvecklare på Google, och Alexander Skidanov, tidigare ingenjör på Microsoft och Director of Engineering på memSQL.

Teamet kombinerade expertis inom finans, maskininlärning och distribuerade system för att ta itu med skalbarhetsproblemen som blockchain-nätverk stod inför.

Near utvecklades för att erbjuda en plattform som kan möta behoven för bredare användning utan att tumma på säkerhet och decentralisering. Idag stöds projektet av Near Foundation i Schweiz, som sköter styrning och tillväxt av ekosystemet.

Hur fungerar Near Protocol?

Konsensus och arkitektur

Near Protocol använder en shardad arkitektur kallad Nightshade som delar nätverket i flera delar (shards) där transaktioner hanteras parallellt. Detta möjliggör horisontell skalning och effektiv transaktionshantering.

Med hjälp av mekanismen Doomslug kan Near dessutom uppnå nära omedelbar transaktionsfinalitet, vilket innebär att transaktioner anses vara slutgiltiga direkt efter bekräftelse.

Nätverket bygger på en unik shardad Proof-of-Stake-modell där innehavare av NEAR-tokens kan stakea sina tokens eller delegera dem till validerare som säkrar nätverket.

Smart contracts och utvecklarstöd

Near stödjer smarta kontrakt skrivna i Rust och JavaScript, som kompileras till WebAssembly (WASM). Detta ger utvecklare flexibilitet att bygga komplexa applikationer med bekanta språk.

Användarvänliga funktioner

Near erbjuder mänskligt läsbara kontonamn och funktioner som återställningsbara konton, flerpartsautentisering och möjligheten att sponsra transaktionsavgifter för andra användare – vilket förenklar användarupplevelsen ytterligare.

Cross-chain interoperabilitet

Med Rainbow Bridge kan användare flytta tillgångar mellan Near och Ethereum sömlöst, vilket ökar nyttan och integrationen mellan blockkedjor.

Vad är NEAR?

NEAR är den inhemska tokenen inom Near-ekosystemet och används till flera ändamål:

• Betalning av transaktionsavgifter och lagringskostnader
• Staking för att bidra till nätverkets säkerhet och få belöningar
• Röstning och deltagande i protokollets styrning

Tokenen följer en inflationsmodell med ett tak på totalt 1,23 miljarder tokens, varav cirka 1,18 miljarder redan är i omlopp vid tiden för skrivandet.

Hur kan jag köpa och sälja NEAR?

Du kan enkelt köpa, sälja, handla och förvara NEAR genom Tap-appen. På Tap kan du hantera NEAR tillsammans med dina andra digitala tillgångar och få en sömlös och säker användarupplevelse.

‍