Learning the friendly way

Litecoin är en av de första altcoins som lanserades efter att Bitcoin satte igång kryptorevolutionen. Denna peer-to-peer-valuta har varit ett populärt alternativ för både dagliga transaktioner och investerares portföljer, och har länge varit en stadig del av de 15 största kryptovalutorna sett till marknadsvärde.

Vad är Litecoin?

Litecoin lanserades 2011 som ett snabbare alternativ till Bitcoin och erbjuder användare en effektiv metod för att skicka pengar över internet. Det var aldrig tänkt att ersätta Bitcoin, utan snarare komplettera det. Därför brukar Litecoin ofta beskrivas som det "digitala silvret", medan Bitcoin kallas det "digitala guldet".

Litecoin är ett av de mest framgångsrika altcoins som någonsin lanserats. Det är en hård fork av Bitcoins blockkedja, vilket innebär att den har många tekniska likheter, men utvecklingsteamet har lagt till viktiga förbättringar för att göra nätverket snabbare och mer användarvänligt.

Bland dessa förbättringar finns en kortare transaktionstid, en större maximal tillgång (84 miljoner LTC jämfört med Bitcoins 21 miljoner), ett annat hash-algoritmval (Scrypt istället för SHA-256) och mycket låga transaktionsavgifter. Transaktioner på Litecoins nätverk tar bara cirka 2,5 minuter att genomföra – en stor fördel i praktiska användningsområden.

Litecoin har också varit först med att testa innovationer som Lightning Network och Segregated Witness, som senare implementerats även av Bitcoin.

Hur fungerar Litecoin?

Eftersom Litecoin bygger på Bitcoins mjukvara fungerar de två nätverken på liknande sätt. Alla transaktioner valideras via en Proof-of-Work-modell där miners (nätverksdeltagare) verifierar transaktionerna och lägger till dem i blockkedjan.

När en transaktion skickas hamnar den i ett vänteläge (mempool) tills en miner tar sig an den. Minern bekräftar att transaktionen är korrekt och får då ett belöningsutbetalning – för närvarande 12,5 LTC, men detta halveras vart 840 000:e block i något som kallas "halvering".

Tack vare den korta bekräftelsetiden (2,5 minuter) och låga transaktionskostnaden (runt 3 till 4 cent i USD), är Litecoin särskilt attraktivt för handlare och tjänsteleverantörer som kräver snabb betalning.

Litecoin och blockkedjeteknik

Litecoin är byggt på blockkedjeteknik – precis som de flesta kryptovalutor. Det decentraliserade nätverket säkerställer att varje transaktion är transparent och skyddad mot manipulation.

När en transaktion sker, samlas den med andra i ett block. Miners verifierar dessa transaktioner och lägger till blocket i blockkedjan. Alla block länkas samman, vilket gör att tidigare transaktioner inte kan ändras i efterhand. Eftersom nätverket är distribuerat, är det ingen enskild aktör som har kontroll – något som ökar säkerheten och förtroendet.

Vad ger Litecoin sitt värde?

Precis som andra kryptovalutor styrs Litecoins värde av tillgång och efterfrågan, ofta baserat på handelsvolymer på kryptobörser. Eftersom tillgången är begränsad och användningen global, betraktas Litecoin som en deflationär valuta och har med åren blivit allt mer attraktiv som ett digitalt värdebevaringsmedel.

Vad används Litecoin till?

Litecoin är ett betalningsnätverk som används både som ett medel för transaktioner och som en värdebevarare. Tack vare dess snabba bekräftelsetider och säkra nätverk är det ett populärt alternativ vid dagliga köp – som att betala för kaffe eller middag.

Många handlare och tjänsteleverantörer världen över accepterar idag Litecoin som betalningsmetod, vilket har ökat både adoptionen och investeringarna i LTC över det senaste decenniet.

Vem skapade Litecoin?

Bakom Litecoin står Charlie Lee, en före detta Google-ingenjör och MIT-examen. Två år efter att han skapat Litecoin blev han teknikchef på en stor kryptobörs. 2017 återvände han till projektet och blev verkställande direktör för Litecoin Foundation – en ideell organisation som fokuserar på vidareutveckling av Litecoin-nätverket.

Utveckling och community

Litecoin utvecklas kontinuerligt av ett dedikerat team av utvecklare som arbetar med att förbättra funktionaliteten och säkerheten i nätverket. Mjukvaran är öppen källkod, vilket innebär att vem som helst kan bidra med kod eller förslag.

Uppdateringar släpps regelbundet för att förbättra prestanda, åtgärda sårbarheter och säkerställa kompatibilitet med ny teknik.

Communityn kring Litecoin är både aktiv och passionerad – användare bidrar med allt från teknisk utveckling till marknadsföring och feedback. Denna öppna och samarbetsinriktade kultur spelar en stor roll i hur projektet växer och utvecklas framåt.

‍

Etherscan är en kostnadsfri och mycket populär blockutforskare som gör det möjligt för vem som helst att se transaktioner som har skett på Ethereum-nätverket. Och det är inte bara transaktioner – här kan du även hitta information om block, gasavgifter, plånböcker, smarta kontrakt och annan on-chain-data. I den här guiden går vi igenom vad Etherscan är och hur det fungerar.

Vad är Etherscan?

Som nämnts ovan är Etherscan en blockutforskare för Ethereum. Utöver att ge insyn i vad blockkedjeteknik har att erbjuda, visar Etherscan detaljer om allt från transaktionsstatus och gasavgifter till smarta kontrakt och dApps. Verktyget utnyttjar blockkedjans öppna natur för att ge användare fullständig transparens.

Du behöver inget konto för att använda Etherscan – men om du skapar ett får du tillgång till extra funktioner som notifieringar vid inkommande transaktioner, utvecklarverktyg och möjligheten att skapa egna dataflöden. Oavsett om du investerar i en dApp, övervakar en plånbok eller sätter in pengar i ett blockkedjebaserat spel, kan du följa all aktivitet via denna webbläsarbaserade tjänst.

Varför är Etherscan så populärt?

Etherscan är den mest använda blockutforskaren för Ethereum och hyllas inom kryptobranschen tack vare sin användarvänlighet och tillförlitlighet. Även om du inte kan lagra eller handla ETH på plattformen, får du en detaljerad inblick i nätverkets aktivitet, analys av blockkedjan samt information om både ETH och tokens som är baserade på Ethereum.

Verktyget hjälper dig även att förstå hur Ethereum fungerar, och det kan användas för att upptäcka misstänkt aktivitet – exempelvis om ett projektteam säljer av sina tokens eller om stora “whale”-rörelser sker som kan påverka priset.

Hur använder man Etherscan?

Etherscan kan användas till mycket – från att kontrollera transaktioner till att verifiera smarta kontrakt. Här går vi igenom hur du kan spåra en transaktion steg för steg.

Så hittar du en transaktion på Etherscan

Att kunna följa upp sina transaktioner är ett kraftfullt verktyg i kryptovärlden. Du kan till exempel se hur många bekräftelser en transaktion har fått och vilka gasavgifter som betalats.

Varje transaktion har ett unikt ID, även kallat TXID eller transaktionshash – ungefär som ett personnummer för transaktioner. Det ser ut så här:
0x3349ea4144aed83291f87b3904b02f8f1e76c3b5bfed0d95a000fafddaed01bc

Kopiera TXID och klistra in det i sökfältet på etherscan.io så får du upp all information kopplad till transaktionen.

Etherscan-ordlista

• Transaction Hash: Unikt ID för din transaktion.
• Status: Visar om transaktionen lyckades, misslyckades eller pågår.
• Block: Det block som transaktionen inkluderades i (antal bekräftelser visas här).
• Timestamp: Datum och tid då transaktionen skedde.
• From: Plånboksadressen transaktionen skickades från.
• To: Adressen eller smarta kontraktet som mottog transaktionen.
• Value: Summan i ETH eller token som skickades.
• Transaction Fee: Avgiften (i ETH) som betalades för transaktionen.
• Gas Price: Priset per gasenhet (visas i ETH och Gwei).

Hur hittar jag gaspriser på Etherscan?

När du använder Ethereum-nätverket behöver du betala gasavgifter – dessa varierar beroende på hur upptaget nätverket är just då.

På Etherscan hittar du en Gas Tracker som visar aktuella gaspriser och hur belastat nätverket är. Det hjälper dig att planera när det är mest fördelaktigt att genomföra transaktioner.

Sammanfattning

Etherscan är ett oumbärligt verktyg för alla som använder Ethereum eller andra tillgångar på nätverket. Oavsett om du vill verifiera transaktioner, kolla gasavgifter eller hålla koll på aktiviteten i ett projekt – ger Etherscan dig överblick, insyn och kontroll. En perfekt påminnelse om en av kryptons största styrkor: transparens.

‍

Aave är ett av de ledande protokollen inom decentraliserad finans (DeFi) och gör det möjligt för användare att låna ut och låna över 20 olika kryptotillgångar – helt utan mellanhänder. Genom att modernisera det klassiska konceptet med utlåning, låter Aave användare hantera sina tillgångar på ett decentraliserat sätt. AAVE-tokenen fungerar dessutom som en rösttoken som ger användare inflytande över plattformens framtid.

Vad är Aave?

Aave utvecklades för att möta den växande efterfrågan på decentraliserade penningmarknader. Protokollet är byggt på Ethereum och gör det möjligt att låna och låna ut ett brett urval av kryptovalutor – från altcoins till stablecoins.

Tokenen AAVE har två huvudfunktioner: den fungerar som ett verktyg för att få rabatt på avgifter och som en styrningstoken för att rösta på framtida förbättringar av Aave-protokollet.

Genom att sätta in kryptotillgångar i särskilda likviditetspooler på Aave kan långivare tjäna ränta. Samtidigt kan låntagare använda sina kryptotillgångar som säkerhet för att ta lån direkt från samma pooler.

Protokollet lanserades ursprungligen i november 2018 under namnet ETHLend (med tokenen LEND) men genomgick en omprofilering efter kryptovintern 2018 och relanserades som Aave – vilket betyder "spöke" på finska.

Vem skapade Aave?

Aave grundades av Stani Kulechov, en självlärd programmerare och tidig blockkedjeentusiast. Han saknade bra utlåningslösningar på Ethereum och bestämde sig därför för att skapa en själv tillsammans med ett utvecklingsteam. Projektet föddes efter en ICO i november 2017, långt innan begreppet "DeFi" ens blivit etablerat.

Kulechov har också studerat juridik och började koda redan i tonåren. Målet med Aave var att ta ETHLend till nästa nivå och öppna upp för fler kryptotillgångar än bara ETH.

Hur fungerar Aave?

Istället för att manuellt matcha långivare och låntagare använder Aave en algoritm som automatiskt kopplar ihop lån med tillgängliga medel i protokollets likviditetspooler.

• Långivare sätter in sina kryptotillgångar och tjänar ränta baserat på hur mycket som används i poolen.
• Låntagare sätter in säkerhet (collateral) för att kunna låna.
• Räntan varierar beroende på efterfrågan – högre användning ger högre ränta, vilket lockar fler långivare.

Alla lån kräver överbelåning, det vill säga att låntagaren måste sätta in mer i säkerhet än vad som lånas. Om säkerhetens värde faller under ett visst tröskelvärde kan lånet automatiskt likvideras.

Aave erbjuder även så kallade flashlån, vilket innebär att man kan låna utan säkerhet så länge lånet återbetalas inom samma block.

Vad är AAVE-token?

AAVE är en ERC-20-token med flera viktiga funktioner:

• Säkerhetsmodul (Safety Module): AAVE fungerar som reservkapital för protokollet. Om det skulle uppstå brist på medel används AAVE för att täcka upp. Endast token som är deponerade i modulen kan användas för detta, och långivare som deltar får avkastning i form av AAVE.
• Styrning (Governance): AAVE-ägare kan föreslå och rösta på förändringar i protokollet, som exempelvis justeringar av marknadsparametrar eller hur medel i reservfonden ska användas. En token motsvarar en röst.

Protokollet använder dessutom 80 % av avgifterna på plattformen till att köpa tillbaka och bränna AAVE-tokens, vilket minskar cirkulationen. Resterande 20 % används för att belöna långivare.

Totalt finns det en maxgräns på 16 miljoner AAVE.

Hur köper jag AAVE?

Nu är det enklare än någonsin att lägga till AAVE i din portfölj. I Tap-appen kan du köpa och sälja AAVE direkt med dina kryptosaldon eller med traditionella betalningsmetoder som banköverföring.

Du kan också lagra dina AAVE-tokens säkert i den integrerade plånboken i appen – och ha full kontroll på ett och samma ställe.

‍

När du bekantar dig med kryptovärlden kommer du att stöta på ett helt nytt ordförråd. Ett av de mest ikoniska uttrycken är "Hodl". Det används inte i traditionell finans, men har blivit en älskad del av kryptokulturen. I den här artikeln dyker vi in i bakgrunden till uttrycket, vad det betyder och varför varje kryptohandlare bör känna till det.

Vad betyder HODL?

Hodl innebär att man behåller en viss kryptovaluta under en längre tid i hopp om att den ska öka i värde. På senare år har uttrycket fått innebörden “Hold On for Dear Life”, men det är inte en del av det ursprungliga sammanhanget.

Termen används ofta när man pratar om att inte sälja sina krypto­tillgångar under björnmarknader eller vid stor volatilitet. Hela kryptogemenskapen har omfamnat uttrycket, och det syns överallt – från memes till analyser och diskussioner.

Var kommer HODL ifrån?

Begreppet dök först upp i ett inlägg på BitcoinTalk-forumet 2013, då en användare vid namn GameKyuubi, under inflytande av alkohol, råkade stava “hold” fel.

Han skrev:
“I type d that tyitle twice because I knew it was wrong the first time. Still wrong. w/e … WHY AM I HODLING? I’LL TELL YOU WHY… It’s because I’m a bad trader and I KNOW I’M A BAD TRADER…”

Vid tidpunkten gick priset på Bitcoin från $130 i april till $950 i december – en extrem volatilitet. GameKyuubi uppmanade andra att inte sälja utan att “hodla”.

Inlägget blev snabbt viralt och termen blev ett permanent inslag i kryptokulturen.

HODL som strategi

Prisrörelser är vardag i kryptoinvesteringar, men HODL är en strategi för att rida ut stormarna. Det handlar om att behålla sina innehav oavsett kortsiktiga svängningar, med tron på långsiktig tillväxt.

Många Bitcoin-anhängare använder strategin för att undvika att fatta beslut baserade på känslor som FUD (Fear, Uncertainty, Doubt) och FOMO (Fear of Missing Out). För vissa har det till och med blivit en livsstil.

När är det bäst att hodla?

Som det klassiska kinesiska ordspråket säger: “Den bästa tiden att plantera ett träd var för 20 år sedan. Den näst bästa är nu.” Detsamma gäller för HODL.

Att köpa och behålla tillgångar över tid har länge varit en beprövad strategi, och i kryptovärlden förkroppsligar HODL den långsiktiga tron på teknologin, idéerna och gemenskapen bakom projekten.

Andra viktiga kryptotermer att känna till

Här är några andra uttryck du ofta stöter på i kryptosammanhang:

• BTFD (Buy The F*ing Dip):** Slang för att köpa när priset har sjunkit kraftigt, med förhoppningen om framtida uppgång.
• FUD (Fear, Uncertainty, Doubt): Spridning av negativt eller missvisande information för att skapa osäkerhet och panikförsäljningar.
• FOMO (Fear of Missing Out): Rädslan att missa nästa stora grej – ofta utnyttjad i marknadsföring.
• Lambo: Kort för Lamborghini – används för att beskriva fantasier om att bli rik på krypto. “When Lambo?” betyder “När blir jag så rik att jag kan köpa en Lamborghini?”
• To the Moon: Används när priset på en tillgång skjuter i höjden.
• Whale: En person eller organisation som håller en mycket stor mängd av en viss kryptovaluta – ofta över 10% av den totala tillgången.

Avslutande tankar

HODL uppstod som ett stavfel, men har vuxit till en av de mest använda och kraftfulla idéerna i kryptovärlden. Genom att hålla fast vid sina tillgångar trots marknadens upp- och nedgångar hoppas investerare kunna ta del av långsiktiga vinster och undvika impulsköp och panikförsäljningar.

Oavsett om du är ny i branschen eller en erfaren kryptoentusiast, kan det vara värt att fundera på när – och varför – du vill HODL.

‍

Det finansiella landskapet förändrades i grunden när Bitcoin lanserades 2009. Det nya digitala betalningssystemet tog makten från banker och regeringar – och gav den tillbaka till folket. Trots att Bitcoin idag är ett välkänt namn världen över, förblir dess skapare ett mysterium. Låt oss ta en närmare titt på en av vår tids största gåtor.

Bitcoin-lösningen

Innan vi dyker in i mysteriet kring den anonyma skaparen bakom det här seklets kanske största uppfinning, måste vi först förstå vad Bitcoin är. Det elektroniska betalningssystemet introducerades för världen i slutet av 2008 av en viss Satoshi Nakamoto.

Figuren dök upp från ingenstans och presenterade en lösning på den globala finanskris som skakade världen. Lösningen kom i form av en digital valuta, byggd på blockkedjeteknik för att driva och säkra nätverket.

Nakamoto uppfann inte själva blockkedjeteknologin, men förbättrade den avsevärt – särskilt när det gäller problemet med dubbelspendering. Tekniken användes tidigare bland annat för fildelning, men hindrades av bristande verifiering. Idag används blockkedjan inom en mängd olika branscher – långt bortom bara krypto och finans.

Bitcoin är fortfarande den största kryptovalutan på marknaden. Det finns nu över 17 500 alternativa kryptovalutor, och hela branschen är värderad till över 2,2 biljoner USD – med en tidigare toppnotering på nästan 3 biljoner USD i november 2021. Ingen annan tillgång i historien har växt så snabbt.

Vad vet vi om Satoshi Nakamoto?

Vi känner till namnet Satoshi Nakamoto – men inte personen eller gruppen bakom det. Denne individ eller entitet publicerade Bitcoin whitepaper i oktober 2008 till en grupp kryptografer och skapade kort därefter BitcoinTalk-forumet och webbplatsen Bitcoin.org.

Två månader senare, den 3 januari 2009, minerades det allra första blocket i Bitcoin-nätverket – Genesis-blocket – med meddelandet: "The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks."

En medlem i BitcoinTalk, Stephan Thomas, analyserade Nakamotos inlägg för att lista ut hans troliga tidszon. Resultaten visade låg aktivitet mellan 06:00–11:00 GMT, vilket tyder på att han befann sig någonstans i Nordamerika.

Under 2010 var Nakamoto aktiv i utvecklingen av Bitcoin och kommunicerade regelbundet med andra utvecklare. Men i slutet av året lämnade han över nycklar och domäner till andra – bland annat Gavin Andresen – och klippte banden till projektet.

Det sista meddelandet vi känner till från Satoshi skickades till utvecklaren Mike Hearn den 23 april 2011: "I've moved on to other things. It's in good hands with Gavin and everyone." Sedan dess har vi inte hört ett ord.

Vem kan ligga bakom pseudonymen?

Många har misstänkts vara Satoshi Nakamoto, men ingen har övertygat världen. Trots år av grävande journalistik är identiteten fortfarande höljd i dunkel. Här är några av de vanligaste teorierna:

Hal Finney

En datavetare som arbetade på ett eget digitalt betalningssystem redan innan Bitcoin. Han var mottagare av den första transaktionen i Bitcoin-nätverket. Han bodde också i samma stad som en man vid namn Dorian Satoshi Nakamoto, som felaktigt pekades ut av medierna. Finney avled 2014.

Nick Szabo

En kryptograf och datorvetare som lanserade projektet BitGold 1998 – en föregångare till Bitcoin. Han myntade också termen "smart contracts". En lingvistisk analys från Aston University 2014 pekade ut honom som den mest sannolika kandidaten.

Dave Kleiman

En expert inom datorsäkerhet vars namn ofta nämnts i samband med Satoshi – särskilt av Craig Wright, som hävdade att de skapat Bitcoin tillsammans. Kleiman avled 2013, utan tillgångar.

Craig Wright

En australiensisk entreprenör som påstår sig vara Satoshi Nakamoto – men har inte lyckats bevisa det. Hans påståenden har inte godtagits av varken kryptogemenskapen eller rättsväsendet.

Mysteriet lever vidare

Ironiskt nog är teknologin som Nakamoto skapade helt decentraliserad och baseras på tillit till kod – inte människor. Än idag vet vi inte vem han (eller de) var, men en sak är säker: Bitcoin har förändrat världen för alltid.

‍

Vad är Onyxcoin (XCN)?

Onyxcoin är den inhemska tokenen för Onyx Protocol, en molnbaserad blockchain-infrastruktur som gör det möjligt för företag att skapa privata blockchain-nätverk för finansiella tjänster. Till skillnad från offentliga blockkedjor erbjuder Onyx en sluten och säker miljö för att utfärda, lagra och överföra digitala tillgångar, vilket minimerar risker som säkerhetsintrång och transaktionsförseningar.​

Onyx Protocol är utformat för att ansluta oberoende nätverk under gemensamma standarder, vilket säkerställer smidig interoperabilitet. Genom att separera kontrollen över tillgångar från synkroniseringen av huvudboken levererar det både säkerhet och flexibilitet till användarna.​

Användningsområden för XCN

XCN fungerar både som en nyttotoken och en styrningstoken inom Onyx-ekosystemet. Det används för att betala för premiumtjänster, finansiera nätverksuppgraderingar och ger innehavare möjlighet att påverka protokollets framtida utveckling genom deltagande i Onyx DAO, en decentraliserad autonom organisation på Ethereum.​

Företag kan använda Onyx Protocol för att skapa anpassade "utfärdandeprogram" för tillgångsskapande, som hanteras av "kontrollprogram" som möjliggör skapandet av avancerade smarta kontrakt. Nätverkets säkerhet upprätthålls av en federation av "blocksignerare" för att förhindra förgreningar, medan en enda "blockgenerator" säkerställer effektiv blockskapande.​

Framtidsutsikter för XCN

Prognoser för XCN varierar beroende på marknadsscenarier. I ett positivt scenario, med ökad företagsadoption och teknologiska framsteg, kan XCN:s pris öka betydligt över de kommande åren. I ett mindre gynnsamt scenario, med ökad konkurrens och regulatoriska utmaningar, kan priset förbli stabilt eller minska.​

Det är viktigt att notera att kryptovalutamarknaden är mycket volatil, och priserna kan påverkas av en mängd faktorer, inklusive teknologiska framsteg, marknadssentiment och globala ekonomiska förhållanden.​

Vanliga frågor om Onyxcoin (XCN)

Är Onyxcoin (XCN) relaterat till JP Morgan?

Nej, Onyxcoin är ett oberoende projekt och har ingen koppling till JP Morgan eller dess tidigare blockchain-enhet, som nu är känd som Kinexys.​

Hur kan jag köpa och använda XCN?

XCN kan köpas på flera större kryptovalutabörser. För att delta i styrningen av Onyx Protocol eller använda premiumtjänster, kan innehavare satsa sina tokens genom den officiella plattformen.​With Tap

Vad är den maximala tillgången på XCN?

Den maximala tillgången på XCN är 48,4 miljarder tokens, med cirka 65% för närvarande i cirkulation.​

För att hålla dig uppdaterad om XCN:s prisrörelser och nyheter kan du följa dess sida inom Tap-appen.

‍