Learning the friendly way

Arbitrage är en alternativ handelsstrategi där investerare köper en tillgång på en marknadsplats och säljer den på en annan – till ett högre pris. Strategin används inom allt från aktiemarknader som New York Stock Exchange till råvaruhandel och kryptovalutor. Rätt genomförd kan det vara en lukrativ metod, men som alltid finns det risker att känna till.

Här går vi igenom vad arbitrage innebär, hur det fungerar i praktiken och vilka risker du bör ha koll på.

Vad är arbitrage?

Arbitrage innebär att utnyttja prisskillnader på samma tillgång mellan olika marknader genom att köpa billigt på en plats och sälja dyrare på en annan – samtidigt. Prisskillnaderna uppstår på grund av ineffektivitet i marknaderna, något som arbitragehandlare både drar nytta av och indirekt hjälper till att rätta till.

De som ägnar sig åt detta kallas arbitrageörer och fokuserar ofta på ett specifikt tillgångsslag eller geografiskt område. Ett klassiskt exempel är att köpa en aktie på Londonbörsen och sälja den samtidigt på New Yorkbörsen – och på så sätt tjäna på prisskillnaden.

Även om det kan låta enkelt krävs både marknadskännedom och förmågan att snabbt identifiera möjligheter. Det är en avancerad metod som lämpar sig bäst för mer erfarna handlare.

Vilka risker finns det?

Arbitragehandel kan verka riskfri på ytan, men det finns flera saker som kan gå fel om man inte har full förståelse för hur marknaderna fungerar. Här är några av de vanligaste riskerna:

Felbedömningar i prisskillnader

Eftersom hela affären bygger på att upptäcka rätt prisskillnad i rätt ögonblick kan minsta felsteg göra att du blir sittande med en tillgång som inte längre går att sälja med vinst. Därför behöver arbitrageörer vara pålästa och följa nyhetsflödet noga.

Avgifter och växlingskurser

Avgifter från mäklare, transaktionskostnader och valutaväxlingar kan äta upp vinsten från en arbitrageaffär. Det är viktigt att räkna in dessa kostnader i förväg för att förstå om affären är värd att genomföra.

Timing

Timing är avgörande i arbitragehandel. Om du inte agerar tillräckligt snabbt kan prisskillnaden försvinna innan affären är genomförd. Det kräver både snabbhet och precision.

Hur börjar man med arbitrage?

Eftersom arbitrage ofta innebär handel mellan internationella marknader är första steget att övervaka och analysera dem noggrant. Du behöver hålla utkik efter tillfälliga prisskillnader och vara redo att agera direkt – köpa billigt på en marknad och samtidigt sälja på en annan.

Ett exempel på arbitrage

Låt oss säga att du följer ett bilföretags aktie som handlas på både Londonbörsen (LSE) och Tokyobörsen (TYO). Vid ett tillfälle ser du att aktien kostar motsvarande 100 USD i London och 75 USD i Tokyo.

Du köper aktien i Tokyo till det lägre priset och säljer den i London till det högre. Prisskillnaden – i detta fall 25 USD – blir din potentiella vinst per aktie.

Men i verkligheten tillkommer valutaskillnader och avgifter, vilket påverkar den faktiska vinsten. Ju fler aktier du hanterar, desto större blir möjligheterna – men även riskerna.

Är arbitragehandel något för mig?

Det finns potential för vinst, men det kräver tid, analys och noggranna beräkningar. Arbitrage är ingen genväg till snabba pengar – det är en strategi som kräver tålamod och förståelse. Om du är villig att lära dig och jobba aktivt med din analys kan det vara värt att utforska.

‍

UNI är den inhemska token för den Ethereum-baserade automatiserade kryptobörsen Uniswap. En av de mest framstående aktörerna inom DeFi, har Uniswap blivit synonymt med decentraliserade börser och automatiserad handel av DeFi-tokens.

Här går vi igenom allt från hur Uniswap växt fram, till belöningar och tokenomics — och lär känna en av de ledande kryptovalutorna inom automatiserad marknadshandel.

Vad är Uniswap (UNI)?

Uniswap är en decentraliserad börs som möjliggör automatiserad handel med DeFi-tillgångar. I stället för att styras av ett företag med anställda som sköter driften, är all handel på Uniswap automatiserad via smarta kontrakt. Ett steg längre i decentralisering än vad Bitcoin en gång introducerade.

Plattformen skapades för att tillföra likviditet till DeFi-ekosystemet och låter vem som helst skapa en likviditetspool för valfritt par av digitala tillgångar. Sedan lanseringen i slutet av 2018 fick Uniswap ordentlig fart när DeFi-rörelsen exploderade.

Trots att processen bakom är teknisk, har användare världen över anslutit sig till plattformen och blivit en del av denna snabbt växande marknad. Med ökningen av likviditetsutvinning och yield farming, såg Uniswap en markant ökning i antal tokens som investerades och handlades.

Till skillnad från centraliserade börser erbjuder Uniswap handel utan krav på identitetsverifiering eller kontoregistrering. Utan KYC-process kan användare enkelt byta mellan olika tokens, beroende på vilka likviditetspooler som finns tillgängliga.

Vem skapade Uniswap?

Uniswap skapades av Hayden Adams, en Ethereum-utvecklare, med målet att introducera AMM-konceptet (Automated Market Maker) till Ethereum-nätverket. Adams arbetade nära Ethereums grundare Vitalik Buterin när han byggde och implementerade protokollet.

Han har själv sagt att inspirationen till Uniswap kom från ett inlägg av Buterin, och på kort tid blev protokollet en av de största utmanarna inom finansiell innovation.

Hur fungerar Uniswap?

En av Uniswaps mest unika egenskaper är användningen av Constant Product Market Maker Model. I stället för att matcha köpare och säljare direkt, bestäms priset på tokens genom en konstant ekvation (x multiplicerat med y = k).

För att lägga till en ny token på Uniswap måste man finansiera den med motsvarande värde i ETH och den aktuella ERC-20-token. Om du till exempel vill lägga till en token som heter FIRE, behöver du skapa ett nytt Uniswap-smartkontrakt för FIRE och skapa en likviditetspool med lika delar FIRE och ETH.

I ekvationen står x för mängden ETH i poolen, y för mängden FIRE, och k representerar konstanten som används för att balansera utbud och efterfrågan. När någon köper FIRE med ETH, minskar mängden FIRE samtidigt som ETH ökar — vilket driver upp priset på FIRE.

Plattformen möjliggör handel med alla ERC-20 tokens och gör det enkelt att skapa de smarta kontrakt och likviditetspooler som krävs. I maj 2020 lanserades Uniswap V2 som tillät direkt handel mellan ERC-20 tokens samt stöd för tokens som tidigare inte var kompatibla, såsom OmiseGo (OMG) och Tether (USDT).

För att handla på Uniswap behöver användaren en plånbok som är kompatibel med plattformen, till exempel MetaMask, Fortmatic, WalletConnect eller Portis Wallet.

Hur fungerar Uniswap-token (UNI)?

UNI-tokenen lanserades i september 2020, då 400 governance-tokens delades ut till varje plånbok som hade använt plattformen före den 1 september samma år. Inom de första 24 timmarna hade hela 66 miljoner av de 150 miljoner UNI som delades ut, redan blivit anspråkade.

Enligt Uniswap skapades UNI för att "officiellt cementera Uniswap som en offentligt ägd och självförsörjande infrastruktur, samtidigt som dess oövervinnerliga och autonoma egenskaper bevaras."

Tokenen ger innehavare både potentiell avkastning och röstningsrätt. De som håller UNI har rätt att vara med och besluta om plattformens framtid, och slipper mellanhänder. Detta innebär omedelbart ägande över flera av Uniswaps initiativ, inklusive UNI-communityns treasury, eth ENS, protocol fee switch, SOCKS likviditetstokens och Uniswap Default List (tokens.uniswap.eth).

Lanseringen av UNI sågs även som ett direkt svar på SushiSwap, en annan DEX som klonade Uniswap och skapade sin egen token, SUSHI.

UNI är en Ethereum-baserad ERC-20 token som fungerar på Ethereum-nätverket.

Vad är Uniswap Version 3?

Mer känt som Uniswap V3, lanserades den senaste versionen av plattformen den 5 maj 2021. Denna uppgradering innebar förbättrad kapitaleffektivitet för likviditetsleverantörer, bättre infrastruktur och förbättrad genomförandehastighet för traders.

Strax innan lanseringen av V3 nådde UNI-token sitt högsta marknadspris hittills.

Var kan jag köpa Uniswap (UNI)?

Om du vill lägga till Uniswap (UNI) i din kryptoplånbok, kan du göra det smidigt och säkert via Tap-appen. Ladda bara ner appen, skapa ett konto och genomför den snabba verifieringsprocessen.

När du blivit godkänd kan du enkelt sätta in pengar (både krypto och traditionella valutor) och köpa UNI-tokens. Dina UNI kommer sedan lagras säkert i din UNI-plånbok i appen, redo att användas för handel, staking eller bara hållas för framtiden.

Om du är ny i kryptovärlden, eller bara nyfiken på stablecoins, så har du hittat rätt. Här går vi igenom allt du behöver veta om dessa digitala tillgångar. Vi kommer att förklara varför de är användbara på finansmarknaden och även titta närmare på några av de mest populära stablecoins som handlas idag.

Stablecoins är inte skapade för att ge avkastning, men de fungerar som ett effektivt skydd mot värdeförluster när marknaden vänder nedåt. Dessutom låter de användare dra nytta av kryptons fördelar som traditionella valutor inte kan erbjuda.

Även om man kan tro att regleringen för stablecoins skulle skilja sig från annan krypto, ligger de idag under samma paraply som övriga digitala tillgångar. Dock pågår diskussioner om att reglera stablecoin-emittenter mer specifikt.

Vad är stablecoins?

Stablecoins är en typ av kryptovaluta som är utformad för att hålla ett stabilt värde genom att knytas till en stabil tillgång, som till exempel en fiatvaluta eller råvara. Syftet är att erbjuda en stabilare marknad i en annars volatil bransch.

Stablecoins gör det möjligt för företag att använda krypto utan att utsätta sig för extrema prisrörelser eller risker kopplade till motparter. Även om de inte ger den avkastning som ofta förknippas med kryptomarknaden, erbjuder de en strategi för att skydda sig mot volatilitet.

I takt med att kryptomarknaden växer snabbt, har vi nu ett brett utbud av stablecoins med olika strukturer, ledarskap, rykten och användningsområden. Stablecoins delas huvudsakligen in i två kategorier: fiat-säkrade stablecoins och krypto-säkrade stablecoins, men det finns också algoritmiska stablecoins och råvarubackade stablecoins.

Fiat-säkrade stablecoins (fiatvalutor)

Fiat-säkrade stablecoins är knutna till statligt utgivna valutor, som den amerikanska dollarn. Dessa coins är backade i förhållandet 1:1, vilket innebär att emittenten håller motsvarande mängd fiatvaluta i ett säkert konto.

Exempel på stablecoins i denna kategori är Tether (USDT), Paxos Standard Token (PAX) och USD Coin (USDC). Alla är kopplade till den amerikanska dollarn och kräver att utgivaren håller motsvarande belopp i reserv.

Krypto-säkrade stablecoins (kryptovalutor)

En något ovanligare typ av stablecoins är de som är säkrade med andra kryptotillgångar. Här baseras värdet på den underliggande kryptovalutan, och projektet behöver inte en tredje part för att hålla reserver.

Ett bra exempel är DAI — en krypto-säkrad stablecoin som skapas när användare skickar ETH till ett Ethereum-baserat smart kontrakt.

Algoritmiska stablecoins (smart contracts)

Algoritmiska stablecoins är kopplade till andra digitala tillgångars värde via smarta kontrakt och samverkar med en annan kryptovaluta. Om priset går över den tänkta nivån, skapas nya coins för att sänka värdet. Om priset sjunker under peggingen, bränns coins för att höja värdet.

Att investera i algoritmiska stablecoins betraktas som högrisk, eftersom eventuella fel i algoritmen kan leda till dramatiska värdeförluster — något vi såg med Terra LUNA-kraschen 2022.

Råvarubackade stablecoins

Det finns även stablecoins som är backade av råvaror, som guld. Populära exempel här är Paxos Gold (PAXG) och Tether Gold (AUXt), vilka är kopplade till fysiskt guld som lagras i valv.

Vissa stablecoins, som kallas centralbankernas digitala valutor (CBDC), backas inte av någon specifik tillgång men är ändå kopplade till ett fiatvärde. Dessa ges ut av centralbanker som en digital version av deras nationella valuta.

Hur fungerar stablecoins?

Stablecoins är oftast byggda på blockkedjenätverk som möjliggör smidiga transaktioner. Det mest populära standardprotokollet för stablecoins är Ethereum's ERC-20.

Precis som andra kryptovalutor används stablecoins i peer-to-peer-transaktioner, men de nyttjar Ethereum-nätverket för att genomföra dessa och hålla nätverket säkert.

Emittenten av stablecoinen ansvarar för att hålla motsvarande belopp i fiat eller andra säkra tillgångar i reserv. I fallet med råvarubackade stablecoins lagras den underliggande tillgången fysiskt i valv.

Vad används stablecoins till?

Medan världen långsamt integrerar kryptovalutor i det traditionella finansiella systemet, erbjuder stablecoins ett enkelt sätt att bygga broar mellan dessa två världar.

Stablecoins ger användare fördelarna med digitala tillgångar utan den typiska volatiliteten och hjälper kryptoekosystemet att smidigt integreras i vardagen.

Vilka risker finns med stablecoins?

Trots deras namn bär stablecoins fortfarande vissa risker. Deras värde är beroende av den tillgång de är kopplade till, vilket betyder att de inte är helt immuna mot snabba prisrörelser.

Regleringsrisk är också en faktor, eftersom lagar och riktlinjer för stablecoins snabbt kan förändras. Dessutom är stablecoins utsatta för emittentrisk — deras stabilitet beror på trovärdigheten hos den organisation som backar dem.

Otillräckliga reserver eller bristande transparens kan leda till likviditetsproblem och skakiga marknader.

Vad är syftet med stablecoins?

Du kanske undrar varför man skulle vilja köpa en tillgång som inte förväntas ge avkastning. Svaret är att stablecoins spelar en viktig roll inom kryptomarknaden.

Skydd mot volatilitet

De fungerar som en säker hamn när marknaderna svänger kraftigt. Eftersom de är kopplade till en stabil tillgång kan du skydda dina medel under björnmarknader och enkelt flytta tillbaka dem när marknaden stabiliseras.

Prisstabilitet (likt fiatvalutor)

Stablecoins ger också stabilitet vid handel med kryptovalutor, vilket är särskilt värdefullt för företag som vill använda krypto för betalningar. Genom att använda en stabil valuta slipper de risken att ett köp för $2 plötsligt bara är värt $1.

Remitteringsmarknaden

Stablecoins används också flitigt för att snabbt och billigt skicka pengar över landsgränser — betydligt smidigare än traditionella banköverföringar.

Populära stablecoins på kryptomarknaden

Stablecoins har gått från att vara ifrågasatta till att idag finnas med bland de fem största kryptovalutorna sett till marknadsvärde.

Tether (USDT)

Tether är förmodligen den mest kända stablecoinen och hör till de fem största kryptovalutorna totalt. Trots viss kontrovers kring dess reserver är Tether ett självklart val för många företag och investerare.

Ursprungligen lanserades Tether 2014 under namnet Realcoin och byggdes som ett lager ovanpå Bitcoin-nätverket. Idag används ERC-20-standarden och stöds även på Ethereum, EOS, Tron, Algorand och OMG.

Dai (DAI)

DAI började som Single-Collateral DAI (SAI), baserat på en enda kryptotillgång. 2019 lanserades Multi-Collateral DAI, som är soft-peggad till den amerikanska dollarn och baserad på flera kryptotillgångar via Ethereum smarta kontrakt.

DAI hanteras av Maker Protocol och MakerDAO, och användare kan även tjäna ränta genom att hålla DAI-tokens.

USD Coin (USDC)

USDC är en annan populär fiat-backad stablecoin, med ett något mindre kontroversiellt rykte. Bakom står Centre Consortium, som håller $1 i reserv för varje USDC som ges ut.

Målet är att skapa ett ekosystem där USDC accepteras av så många plånböcker, börser och tjänster som möjligt.

Utforska stablecoin-världen i appen

Stablecoins är kända för sin förmåga att hålla värdet stabilt och erbjuda ett skydd mot prisrörelser på marknaden.

Oavsett om du vill bygga en portfölj med fiat- eller krypto-säkrade stablecoins, eller hålla dig till traditionella kryptovalutor, så erbjuder Tap-appen en smidig och säker plattform för att hantera dina tillgångar.

Med Tap-appen får du tillgång till både börshandel och en unik plånbok där du kan förvara både krypto och fiat. Dessutom kan du använda ett förbetalt kryptokort för att betala var som helst i världen — med ett enkelt knapptryck.

Aave är ett av de ledande protokollen inom decentraliserad finans (DeFi) och gör det möjligt för användare att låna ut och låna över 20 olika kryptotillgångar – helt utan mellanhänder. Genom att modernisera det klassiska konceptet med utlåning, låter Aave användare hantera sina tillgångar på ett decentraliserat sätt. AAVE-tokenen fungerar dessutom som en rösttoken som ger användare inflytande över plattformens framtid.

Vad är Aave?

Aave utvecklades för att möta den växande efterfrågan på decentraliserade penningmarknader. Protokollet är byggt på Ethereum och gör det möjligt att låna och låna ut ett brett urval av kryptovalutor – från altcoins till stablecoins.

Tokenen AAVE har två huvudfunktioner: den fungerar som ett verktyg för att få rabatt på avgifter och som en styrningstoken för att rösta på framtida förbättringar av Aave-protokollet.

Genom att sätta in kryptotillgångar i särskilda likviditetspooler på Aave kan långivare tjäna ränta. Samtidigt kan låntagare använda sina kryptotillgångar som säkerhet för att ta lån direkt från samma pooler.

Protokollet lanserades ursprungligen i november 2018 under namnet ETHLend (med tokenen LEND) men genomgick en omprofilering efter kryptovintern 2018 och relanserades som Aave – vilket betyder "spöke" på finska.

Vem skapade Aave?

Aave grundades av Stani Kulechov, en självlärd programmerare och tidig blockkedjeentusiast. Han saknade bra utlåningslösningar på Ethereum och bestämde sig därför för att skapa en själv tillsammans med ett utvecklingsteam. Projektet föddes efter en ICO i november 2017, långt innan begreppet "DeFi" ens blivit etablerat.

Kulechov har också studerat juridik och började koda redan i tonåren. Målet med Aave var att ta ETHLend till nästa nivå och öppna upp för fler kryptotillgångar än bara ETH.

Hur fungerar Aave?

Istället för att manuellt matcha långivare och låntagare använder Aave en algoritm som automatiskt kopplar ihop lån med tillgängliga medel i protokollets likviditetspooler.

• Långivare sätter in sina kryptotillgångar och tjänar ränta baserat på hur mycket som används i poolen.
• Låntagare sätter in säkerhet (collateral) för att kunna låna.
• Räntan varierar beroende på efterfrågan – högre användning ger högre ränta, vilket lockar fler långivare.

Alla lån kräver överbelåning, det vill säga att låntagaren måste sätta in mer i säkerhet än vad som lånas. Om säkerhetens värde faller under ett visst tröskelvärde kan lånet automatiskt likvideras.

Aave erbjuder även så kallade flashlån, vilket innebär att man kan låna utan säkerhet så länge lånet återbetalas inom samma block.

Vad är AAVE-token?

AAVE är en ERC-20-token med flera viktiga funktioner:

• Säkerhetsmodul (Safety Module): AAVE fungerar som reservkapital för protokollet. Om det skulle uppstå brist på medel används AAVE för att täcka upp. Endast token som är deponerade i modulen kan användas för detta, och långivare som deltar får avkastning i form av AAVE.
• Styrning (Governance): AAVE-ägare kan föreslå och rösta på förändringar i protokollet, som exempelvis justeringar av marknadsparametrar eller hur medel i reservfonden ska användas. En token motsvarar en röst.

Protokollet använder dessutom 80 % av avgifterna på plattformen till att köpa tillbaka och bränna AAVE-tokens, vilket minskar cirkulationen. Resterande 20 % används för att belöna långivare.

Totalt finns det en maxgräns på 16 miljoner AAVE.

Hur köper jag AAVE?

Nu är det enklare än någonsin att lägga till AAVE i din portfölj. I Tap-appen kan du köpa och sälja AAVE direkt med dina kryptosaldon eller med traditionella betalningsmetoder som banköverföring.

Du kan också lagra dina AAVE-tokens säkert i den integrerade plånboken i appen – och ha full kontroll på ett och samma ställe.

‍

Välkommen till NFT:ernas fascinerande värld. NFT står för Non-Fungible Token, och är unika digitala tillgångar som har tagit internet med storm. Till skillnad från kryptovalutor representerar NFT:er unika objekt – från digital konst till virtuella fastigheter – och tack vare blockkedjetekniken är ägarskap och äkthet enkelt att verifiera.

NFT:er spelar en central roll i Web3-eran och har blivit ett kraftfullt verktyg för hur vi skapar, handlar och värdesätter digitala tillgångar. Nedan går vi igenom vad en NFT är, hur du navigerar på NFT-marknadsplatser, samt för- och nackdelar du bör känna till.

Vad är en NFT?

NFT står för Non-Fungible Token, vilket betyder att tillgången är unik och inte kan bytas ut mot något identiskt. Varje NFT har sina egna egenskaper, vilket skiljer den från andra och gör varje token oersättlig.

Till skillnad från kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum – som är utbytbara och lika i värde – representerar NFT:er unika objekt med verifierbart ursprung och ägarskap. Det kan till exempel handla om konstverk, spelobjekt eller samlarföremål.

NFT:er har skapat nya möjligheter för digitala skapare, konstnärer och gamers – genom att möjliggöra direkt ägarskap av digitala tillgångar har NFT:er revolutionerat hur vi uppfattar värde på nätet.

Hur fungerar NFT:er?

En NFT skapas (“mintas”) via ett blockkedjenätverk, vilket innebär att hela dess historik sparas permanent och transparent på blockkedjan – oftast Ethereum.

Tack vare denna teknik kan man spåra varje NFT:s ägarskap, överföringar och äkthet. Smart contracts – alltså automatiserade digitala kontrakt – styr NFT:ernas regler, inklusive t.ex. royalty till skapare vid vidareförsäljning.

NFT:er följer vissa standarder, framför allt ERC-721 och ERC-1155 på Ethereum. ERC-721 gör varje NFT unik och odelbar, medan ERC-1155 möjliggör både unika och utbytbara objekt – något som bland annat gör spelupplevelser och massöverföringar mer effektiva.

Så köper du en NFT och navigerar på marknadsplatser

För att börja med NFT:er behöver du en digital plånbok, till exempel MetaMask, som kan hantera NFT:er och kopplas till rätt nätverk. Därefter väljer du en NFT-marknadsplats, exempelvis OpenSea eller Rarible – där kan du utforska olika projekt och samlingar.

När du hittat en NFT du vill köpa, följer du instruktionerna på plattformen och anger din plånboksadress. När köpet är klart skickas NFT:n till din plånbok, och blockkedjan bekräftar att du är dess nya ägare.

Vill du själv sälja eller skapa NFT:er, görs detta direkt via den valda marknadsplatsens gränssnitt.

Användningsområden för NFT:er

NFT:er har redan tagit plats inom en rad olika branscher:

• Konst & samlarföremål: Konstnärer kan skapa digital konst som går att äga, sälja och verifiera.
• Gaming & metaverse: Spelare kan äga unika föremål, mark eller karaktärer i spelvärlden.
• Musik & underhållning: Artister kan släppa album, biljetter eller exklusivt innehåll som NFT:er.
• Fastigheter: NFT:er används för att förenkla ägarskap och överföringar av fastigheter – ofta i kombination med andra tekniker.

Fördelar och nackdelar med NFT:er

Fördelar

• Ägarskap & transparens: Alla NFT:er har verifierbart ursprung på blockkedjan – det skapar förtroende.
• Direkt kontakt med skapare: Skapare kan sälja sina verk utan mellanhänder och automatiskt få royalty.
• Interaktivitet: NFT:er kan programmeras med extra funktioner – till exempel bonusar i spel eller exklusivt innehåll vid ägarskap.

Nackdelar

• Miljöpåverkan: Vissa blockkedjenätverk är energikrävande.
• Prisvolatilitet: Värdet kan svänga snabbt – marknaden är spekulativ.
• Bedrägerier: Den snabba tillväxten har lockat till sig bedragare, så var alltid noga med att kontrollera källan.
• Juridiska frågor: Ägarskap av en NFT innebär inte automatiskt att du äger upphovsrätten till det underliggande verket.

Sammanfattning

NFT:er har skapat nya möjligheter inom konst, spel, fastigheter och underhållning. De möjliggör digitalt ägarskap, direkt kontakt med skapare och smarta kontrakt för automatiserade villkor. Samtidigt kräver det noggrannhet – både vad gäller miljöpåverkan, säkerhet och förståelse för vad NFT:er egentligen innebär.

Vill du utforska NFT-världen? Det viktigaste steget är att sätta dig in i hur tekniken fungerar – för att göra smarta, medvetna val i en spännande digital framtid.

‍

Det finansiella landskapet förändrades i grunden när Bitcoin lanserades 2009. Det nya digitala betalningssystemet tog makten från banker och regeringar – och gav den tillbaka till folket. Trots att Bitcoin idag är ett välkänt namn världen över, förblir dess skapare ett mysterium. Låt oss ta en närmare titt på en av vår tids största gåtor.

Bitcoin-lösningen

Innan vi dyker in i mysteriet kring den anonyma skaparen bakom det här seklets kanske största uppfinning, måste vi först förstå vad Bitcoin är. Det elektroniska betalningssystemet introducerades för världen i slutet av 2008 av en viss Satoshi Nakamoto.

Figuren dök upp från ingenstans och presenterade en lösning på den globala finanskris som skakade världen. Lösningen kom i form av en digital valuta, byggd på blockkedjeteknik för att driva och säkra nätverket.

Nakamoto uppfann inte själva blockkedjeteknologin, men förbättrade den avsevärt – särskilt när det gäller problemet med dubbelspendering. Tekniken användes tidigare bland annat för fildelning, men hindrades av bristande verifiering. Idag används blockkedjan inom en mängd olika branscher – långt bortom bara krypto och finans.

Bitcoin är fortfarande den största kryptovalutan på marknaden. Det finns nu över 17 500 alternativa kryptovalutor, och hela branschen är värderad till över 2,2 biljoner USD – med en tidigare toppnotering på nästan 3 biljoner USD i november 2021. Ingen annan tillgång i historien har växt så snabbt.

Vad vet vi om Satoshi Nakamoto?

Vi känner till namnet Satoshi Nakamoto – men inte personen eller gruppen bakom det. Denne individ eller entitet publicerade Bitcoin whitepaper i oktober 2008 till en grupp kryptografer och skapade kort därefter BitcoinTalk-forumet och webbplatsen Bitcoin.org.

Två månader senare, den 3 januari 2009, minerades det allra första blocket i Bitcoin-nätverket – Genesis-blocket – med meddelandet: "The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks."

En medlem i BitcoinTalk, Stephan Thomas, analyserade Nakamotos inlägg för att lista ut hans troliga tidszon. Resultaten visade låg aktivitet mellan 06:00–11:00 GMT, vilket tyder på att han befann sig någonstans i Nordamerika.

Under 2010 var Nakamoto aktiv i utvecklingen av Bitcoin och kommunicerade regelbundet med andra utvecklare. Men i slutet av året lämnade han över nycklar och domäner till andra – bland annat Gavin Andresen – och klippte banden till projektet.

Det sista meddelandet vi känner till från Satoshi skickades till utvecklaren Mike Hearn den 23 april 2011: "I've moved on to other things. It's in good hands with Gavin and everyone." Sedan dess har vi inte hört ett ord.

Vem kan ligga bakom pseudonymen?

Många har misstänkts vara Satoshi Nakamoto, men ingen har övertygat världen. Trots år av grävande journalistik är identiteten fortfarande höljd i dunkel. Här är några av de vanligaste teorierna:

Hal Finney

En datavetare som arbetade på ett eget digitalt betalningssystem redan innan Bitcoin. Han var mottagare av den första transaktionen i Bitcoin-nätverket. Han bodde också i samma stad som en man vid namn Dorian Satoshi Nakamoto, som felaktigt pekades ut av medierna. Finney avled 2014.

Nick Szabo

En kryptograf och datorvetare som lanserade projektet BitGold 1998 – en föregångare till Bitcoin. Han myntade också termen "smart contracts". En lingvistisk analys från Aston University 2014 pekade ut honom som den mest sannolika kandidaten.

Dave Kleiman

En expert inom datorsäkerhet vars namn ofta nämnts i samband med Satoshi – särskilt av Craig Wright, som hävdade att de skapat Bitcoin tillsammans. Kleiman avled 2013, utan tillgångar.

Craig Wright

En australiensisk entreprenör som påstår sig vara Satoshi Nakamoto – men har inte lyckats bevisa det. Hans påståenden har inte godtagits av varken kryptogemenskapen eller rättsväsendet.

Mysteriet lever vidare

Ironiskt nog är teknologin som Nakamoto skapade helt decentraliserad och baseras på tillit till kod – inte människor. Än idag vet vi inte vem han (eller de) var, men en sak är säker: Bitcoin har förändrat världen för alltid.

‍