Learning the friendly way

I kryptovärldens historia finns få ögonblick som är lika ikoniska – eller lika aptitretande – som Bitcoin Pizza Day. Den 22 maj varje år firas detta speciella datum, en påminnelse om när Bitcoin för första gången användes för att köpa något i den riktiga världen. Vad som började som ett pizzabegär blev i efterhand ett symboliskt startskott för en global finansrevolution.

Hur allt började

Den 18 maj 2010 skrev Laszlo Hanyecz, en programmerare från Florida, ett inlägg på forumet BitcoinTalk. Han ville köpa två stora pizzor – i utbyte mot 10 000 Bitcoin. Ja, du läste rätt. Han specificerade sina topping-önskemål och bad om hemleverans, så enkelt som möjligt.

Fyra dagar senare svarade en annan Bitcoin-entusiast, Jeremy Sturdivant (även känd som “jercos”), på förfrågan. Han köpte pizzorna för cirka 25 dollar och skickade dem hem till Laszlo. I gengäld fick han 10 000 BTC

.

En historisk transaktion

Detta blev den första dokumenterade verkliga köpet med Bitcoin – och det satte standarden för framtida användningsområden. Idag skulle de där 10 000 BTC vara värda miljontals kronor, beroende på marknadspriset.

Det är därför Bitcoin-communityn varje år hedrar denna dag med entusiasm – både för den historiska betydelsen och för den nästan absurda prislappen i efterhand. Bitcoin Pizza Day handlar om mer än bara en måltid – det handlar om Bitcoin som tog sitt första steg mot verklig användning.

Bitcoin Pizza Day är inte bara en nostalgitripp – det är också en chans att blicka framåt. Sedan Laszlos pizzaköp har kryptovärlden exploderat: tusentals nya projekt, innovativa tillämpningar och bredare adoption inom allt från finans och logistik till sjukvård.

Bitcoin själv har blivit en globalt erkänd tillgång. Och berättelsen om två pizzor är numera ett klassiskt exempel som ofta delas med nybörjare inom kryptovalutor – som en lektion i innovation, mod och hur snabbt saker kan förändras.

En påminnelse om vad som är möjligt

Laszlos pizzaköp är inte bara en kul historia – det är en symbol för hur långt Bitcoin har kommit. Från en digital valuta i sin linda till ett globalt fenomen. Det visar vad som händer när en idé får stöd från en engagerad community.

Så nästa gång du tar en tugga på en slice den 22 maj – kom ihåg att du är en del av en historia som fortfarande skrivs. 🍕

Vill du lära dig mer om Bitcoin? Utforska gärna det ursprungliga whitepaper-dokumentet från Satoshi Nakamoto, eller kolla in vår guide till blockchainteknik för en lättförståelig introduktion till grunderna.

Glad Bitcoin Pizza Day! 🧡🍕 Må firandet vara fyllt av skratt, lärdomar – och riktigt god pizza.

‍

Sedan Bitcoin introducerades 2009 har begreppet fiatvaluta blivit allt vanligare. Men vad betyder det egentligen? I den här artikeln går vi igenom vad fiatpengar är, varifrån termen kommer, hur systemet fungerar, och vilken roll kryptovalutor spelar i sammanhanget.

Vad är fiatpengar?

Fiatpengar är pengar som ges ut av en regering och har status som lagligt betalningsmedel – alltså en nations officiella valuta.

Ordet “fiat” kommer från latin och betyder ungefär ”ske så”, vilket anspelar på att valutan fått sitt värde genom en statlig förordning, inte genom något fysiskt innehåll som guld eller silver.

Fiatpengar trycks av landets centralbank och används i vardagen för att betala varor och tjänster. Sedan 2020 räknas all internationell valuta som fiat, vilket innebär att dess värde bygger på allmänhetens förtroende för staten – inte någon underliggande råvara.

Centralbanker styr penningpolitiken och bestämmer hur mycket pengar som finns i omlopp. Exempel på fiatvalutor är US-dollar, euro, brittiska pund, japanska yen och svenska kronor.

Fiatpengar vs fiatvaluta – finns det en skillnad?

I praktiken betyder fiatpengar och fiatvaluta samma sak. Båda syftar på den valuta som används i ett land, utgiven av staten. Idag finns cirka 180 fiatvalutor i världen, och växelkursen visar värdet av en fiatvaluta jämfört med en annan.

Fiatvaluta vs råvarubaserad valuta

Den största skillnaden mellan fiatpengar och råvarubaserad valuta (commodity money) handlar om inneboende värde.

• Fiatvaluta har inget eget värde – den är värdefull eftersom staten säger det.
• Råvarubaserad valuta har värde baserat på sitt innehåll, till exempel guld- eller silvermynt.

Fiatvaluta fungerar tack vare förtroende, medan råvarubaserad valuta bygger på faktiska tillgångar.

Hur uppstod fiatvalutor?

Allt började med enklare system för att spåra skulder – något vi idag skulle kalla IOU (”I owe you”). Här är en kort sammanfattning av fiatpengarnas historia:

🔄 Byteshandel

Förr bytte man varor direkt. En bonde kunde byta 2 kg mjöl mot 10 pumpor vid skörd. Ett handskrivet löfte kunde fungera som kvitto.

🪙 Från guld till mynt

Guld blev en accepterad bytesvara, men var svårt att väga vid varje köp. Så länder började prägla standardiserade mynt i specifik vikt – enklare, tryggare och mer pålitligt.

🏦 Banker införs

Eftersom guld var tungt att bära, började folk förvara det i banker. Banken gav ut kvitton som bevis på innehav – dessa kunde bytas tillbaka mot guld.

💵 Papperspengar

Regeringar började själva trycka kvitton (sedlar), som representerade det guld de förvarade. Men med tiden slutade folk lösa in sedlar mot guld – de använde istället pappret direkt som valuta.

Varför lämnade vi guldstandarden?

Det fanns flera problem med att knyta pengar till guld:

• Om någon hittade mycket nytt guld sjönk värdet på alla valutor.
• Länder kunde manipulera guldflödet och påverka andra ekonomier.

Därför avskaffades guldstandarden, och vi gick över till ett system där pengar bara är värda det som står på sedeln – "på dekret".

Är fiatpengar fortfarande relevanta?

Ja. Trots framväxten av kryptovalutor är fiatpengar fortfarande grunden i världens ekonomi.

Bitcoin och andra kryptovalutor har öppnat dörren för nya sätt att tänka på pengar, och vissa länder har till och med erkänt Bitcoin som lagligt betalningsmedel. Men fiatpengar dominerar fortfarande den globala handeln – och kommer sannolikt att fortsätta göra det.

Vad är CBDC?

En spännande utveckling är CBDC – Central Bank Digital Currency. Det är en statligt kontrollerad digital valuta, som använder blockkedjeteknik men är kopplad till landets fiatvaluta.

CBDC:

• Är digital men kontrolleras av centralbanken
• Har stabilt värde (ingen prisvolatilitet)
• Kombinerar det bästa av två världar: traditionell valuta + modern teknik

CBDC är alltså ett nytt sätt att distribuera fiatvaluta – utan att helt ersätta den.

Slutsats

Fiatvaluta må sakna ett fysiskt värde i sig, men den fungerar tack vare tillit, struktur och statlig styrning. Även om kryptovalutor utmanar det etablerade, är fiatpengar fortfarande ryggraden i den globala ekonomin.

Och även om pengarnas form förändrats genom historien – från glänsande stenar till digitala tokens – så handlar det fortfarande om ett gemensamt förtroende. Framtiden kan mycket väl inkludera både fiat, kryptovalutor och nya hybrider som CBDC.

‍

Oavsett om du är en trogen datoranvändare eller föredrar mobilen, finns det tillfällen då du snabbt behöver skriva det brittiska pundtecknet (£) i ett mejl, dokument eller meddelande. I den här guiden visar vi hur du enkelt lägger till symbolen – oavsett om du använder Mac, PC eller smartphone.

Men först: om du vill skicka brittiska pund internationellt, erbjuder Tap – en reglerad och användarvänlig fintechplattform – snabba, smidiga överföringar med låga avgifter och konkurrenskraftiga växlingskurser. Överför pengar globalt eller gratis mellan Tap-användare, direkt i appen.

Var kommer pundtecknet ifrån?

Det brittiska pundet, symboliserat med £, har en över 1 200 år lång historia. Ursprungligen användes det som viktmått för silver i det anglosaxiska England och blev officiell valuta år 1694 under kung William III.

Pundet fick global betydelse genom det brittiska imperiets expansion, och trots historiska utmaningar – som valutadevalvering 1967 och Brexit – förblir det en stark och inflytelserik valuta.

Enligt Bank of England härstammar symbolen från bokstaven L, första bokstaven i det latinska ordet libra, som betyder "pund". Den horisontella linjen i symbolen tros ha tillkommit på 1600-talet och finns dokumenterad på ett checkexemplar från 1660.

I brittisk skrivstil placeras pundtecknet före summan – exempelvis: £10.

🎭 Kul fakta: År 1970 lanserades en ny £20-sedel med William Shakespeare, vilket lade grunden till traditionen att pryda sedlar med historiskt betydelsefulla personer.

Så skriver du £ i ett dokument

Låt oss nu gå igenom hur du faktiskt skriver pundtecknet (£) på olika enheter – oavsett om du använder Mac, PC eller mobil.

För Mac-användare

Använder du Mac? Här är det enklaste sättet:

• Håll in Option (⌥) (eller Alt) och tryck samtidigt på 3.

På vissa tangentbord kan det fungera med Shift + 3, beroende på layouten.

För Windows-användare

På en Windows-dator:

• Håll in Shift och tryck på 3 (överst på tangentbordet). På vissa tangentbord finns pundsymbolen tryckt ovanför siffran – som en visuell påminnelse.

💡 Värt att notera: Amerikanska tangentbord har oftast inte £ som standard. I så fall kan du alltid kopiera symbolen härifrån: £

För dig med smartphone eller surfplatta

På mobilen (både iOS och Android) är det ännu enklare:

1. Öppna tangentbordet i meddelandet eller appen du skriver i.
2. Växla till symbol- eller siffertangentbordet.
3. Leta efter £, eller håll in dollartecknet ($) för att få upp fler valmöjligheter.

Inget tangentbord? Inga problem

Skriver du i Word eller Google Docs utan tillgång till tangentbord? Så här gör du:

I Microsoft Word:

1. Gå till Infoga > Symbol.
2. Leta upp £ i listan och klicka för att infoga.

I Google Docs:

1. Gå till Infoga > Specialtecken.
2. Välj Symboler > Valuta och klicka på £.

Klart!

Nu vet du hur du snabbt och enkelt skriver pundtecknet (£) – oavsett vilken enhet du använder. Spara gärna den här guiden till nästa gång du behöver lägga till symbolen i ett mejl, dokument eller meddelande.

‍

PAX Gold (PAXG) är en banbrytande lösning som förenar det bästa av två världar: blockkedjebaserad handel och värdet av fysiskt guld. Den här kryptovalutan ger tillgång till äkta guldtillgångar – utan behovet av att själv hantera, förvara eller transportera guldet.

Vad är PAX Gold?

PAX Gold är den största digitala tillgången som backas av fysiskt guld. Varje PAXG-token motsvarar en troy ounce (ca 31,1 g) av ett 400-ounce London Good Delivery-guldtacka.

Priset på PAXG följer det aktuella guldpriset, vilket gör den till en mer stabil kryptotillgång än många andra alternativ på marknaden.

Tokenen ges ut av Paxos Trust Company, och alla PAXG-tokens är fullt täckta av fysiskt guld som förvaras i säkra valv – ungefär som hur stablecoins backas av fiatvaluta.

För att säkerställa transparens genomför Paxos regelbundna månadsaudits som visar att varje token motsvarar en verklig guldreserv. Tillsynen sker under övervakning av New York State Department of Financial Services.

Användare har också möjlighet att växla sina tokens mot riktiga guldtackor, eller för mindre kvantiteter, via ett globalt nätverk av guldåterförsäljare.

Vem ligger bakom PAX Gold?

Paxos Trust Company grundades 2012 av Charles Cascarilla och Rich Teo, med målet att skapa säkrare och mer tillgängliga sätt att hantera tillgångar.

Cascarilla har bakgrund inom finans och kapitalförvaltning, och har varit aktiv i både traditionella och blockkedjebaserade investeringsprojekt.

År 2018 lanserade bolaget Paxos Standard (PAX), en stablecoin knuten till den amerikanska dollarn. Den omprofilerades 2021 till Pax Dollar (USDP).

PAX Gold lanserades 2019 som ett digitalt guld – reserverna hålls i valv säkrade av Brinks, och oberoende revisorer granskar månatligen att reserverna motsvarar antalet tokens i omlopp.

Paxos har fått stöd från flera stora investerare, däribland PayPal Ventures, Oak HC/FT och Mithril Partners.

Hur fungerar PAX Gold?

PAXG är en ERC-20-token byggd på Ethereum-nätverket, vilket gör den kompatibel med många decentraliserade appar och plattformar inom DeFi.

Varje token motsvarar en troy ounce av fysiskt guld, och varje enhet är kopplad till ett specifikt guldtacka med unikt serienummer – som användare kan spåra via ett lookup-verktyg från Paxos.

Tokenen kan växlas till:

• Fysiskt guld
• Fiatvalutor
• Andra kryptovalutor

För att skapa eller lösa in PAXG tas en liten avgift ut (0,02 %), utöver de vanliga nätverksavgifterna (gas fees) för Ethereum-transaktioner.

Tack vare att PAXG är delbar med upp till 18 decimaler blir det möjligt för användare att äga en bråkdel av en guldtacka – utan att hantera det fysiska guldet.

Säkerheten tas på allvar: Paxos använder avancerade verktyg för att övervaka transaktioner och motverka bedrägeri och penningtvätt. Kodbasen granskas också löpande via smart contract-audits.

Vad är PAXG-tokenen?

PAXG är en digital tillgång som kombinerar stabiliteten i guld med tekniken i Ethereum. Varje token representerar en troy ounce av ett fysiskt guldtacka – vilket gör den spårbar, växlingsbar och tillgänglig.

Tokenen ger användare möjlighet att exponera sig mot guldpriset på ett mer flexibelt och tillgängligt sätt än att köpa fysiskt guld.

Alla tillgångar som backar PAXG förvaras säkert av Paxos och kontrolleras via månatliga rapporter som är tillgängliga på deras webbplats.

Hur köper jag PAX Gold (PAXG)?

Om du vill få tillgång till värdet av fysiskt guld – utan att behöva köpa, hantera eller förvara guldtackor själv – kan PAXG vara ett smidigt alternativ.

Via Tap-appen kan du enkelt köpa, sälja, handla och lagra PAX Gold-tokens. Det är bara att:

1. Ladda ner appen
2. Skapa ett konto
3. Slutföra en snabb verifiering

Därefter får du tillgång till säkra kryptoplånböcker och marknader där PAXG finns tillgänglig.

Appen erbjuder inte bara handel med kryptovalutor – du kan även göra fiatbetalningar direkt från appen, eller använda Tap-kortet för att spendera dina tillgångar i vardagen – oavsett om det är i guld, krypto eller traditionella valutor.

‍

IBAN-nummer (International Bank Account Numbers) infördes av Europeiska centralbanken för att förenkla internationella betalningar. Idag används systemet över hela världen och har blivit en självklar del av det moderna banksystemet.

I den här guiden går vi igenom vad ett IBAN-nummer är, hur det ser ut, skillnaden mellan IBAN och SWIFT-koder – och hur du hittar ditt eget IBAN.

Vad är ett IBAN-nummer?

IBAN står för International Bank Account Number och är ett unikt kontonummer som används för att identifiera bankkonton vid internationella överföringar. IBAN fungerar som ett slags kontrollsystem som säkerställer att uppgifterna stämmer innan pengarna skickas mellan banker i olika länder.

Systemet skapades för att standardisera internationella betalningar, minska fel och öka säkerheten – och har varit särskilt effektivt inom EU. Sedan IBAN infördes har felfrekvensen vid internationella överföringar minskat till så lite som 0,1 %.

Hur ser ett IBAN-nummer ut?

Ett IBAN-nummer är en alfanumerisk kod på upp till 34 tecken. Det är inte samma sak som ditt vanliga kontonummer – IBAN innehåller flera delar:

• Ett landskod på två bokstäver
• Två kontrollsiffror
• Bankens identifieringskod
• Ett nationellt kontonummer (kallas BBAN – Basic Bank Account Number)

Exempel på ett brittiskt IBAN:
GB28VBCD12345612345678
Här betyder:

• GB = land (Storbritannien)
• 28 = kontrollsiffror
• VBCD = bankkod
• 123456 = clearingnummer
• 12345678 = kontonummer

Observera att formatet varierar beroende på land.

Skillnaden mellan IBAN och SWIFT-koder

Du kanske undrar: vad är skillnaden mellan en IBAN-kod och en SWIFT-kod?

• SWIFT-kod (även kallad BIC): Identifierar den specifika banken eller finansinstitutet. En SWIFT-kod består av 8 eller 11 tecken och innehåller information om bankens namn, plats och land.
• IBAN-nummer: Identifierar det specifika kontot i det aktuella landet och används vid internationella överföringar. Det innehåller landkod, kontrollsiffror och BBAN.

I korthet: SWIFT berättar vilken bank, IBAN berättar vilket konto. Ofta används båda i kombination för att säkerställa att pengarna hamnar rätt.

Hur hittar man sitt IBAN-nummer?

Du kan hitta ditt IBAN-nummer på flera sätt. Här är några enkla metoder att börja med:

1. Kontrollera ditt kontoutdrag

IBAN brukar finnas angivet på ditt kontoutdrag, både digitalt och i pappersform.

2. Logga in på internetbanken

Gå in i din bankapp eller på internetbanken. Under dina kontouppgifter hittar du ofta både IBAN och SWIFT-kod.

3. Kontakta banken

Om du inte hittar numret digitalt eller på utdraget – ring eller mejla din bank. De kan ge dig numret om du uppger kontonummer och legitimerar dig.

Tänk på att inte alla länder använder IBAN-systemet. Om du skickar eller tar emot pengar från ett land utanför IBAN-zonen kan det krävas andra typer av kontouppgifter.

IBAN-nummer kan dessutom skilja sig i både längd och format beroende på land och bank – så dubbelkolla alltid att du har rätt uppgifter innan du skickar pengar.

Tap och IBAN för företagskonton

När du öppnar ett företagskonto i Tap-appen får du automatiskt tillgång till ett eget IBAN-nummer. Det gör det enkelt att ta emot internationella betalningar och sköta affärer globalt.

Tap-kontot stödjer flera valutor och är utformat för att passa olika branscher och tjänster – från frilansare till växande företag.

‍

Trading innebär att köpa och sälja tillgångar på finansiella marknader, till exempel aktier, valutor, obligationer och råvaror. Det skiljer sig från investering där man oftast köper och behåller tillgångar över längre tid.

För att lyckas som trader krävs det att man konsekvent genererar vinster över tid. Nedan förklarar vi vad trading innebär, hur det fungerar och vilka tillgångar man kan handla med.

Vad är trading?

Trading är konsten att köpa och sälja finansiella instrument i syfte att göra vinst. Det kan röra sig om allt från aktier och obligationer till kryptovalutor – där varje tillgång har ett unikt värde som ständigt förändras.

Grunden i trading är att utnyttja prisförändringar: köpa till ett lägre pris och sälja till ett högre. Finansiella tillgångar handlas på olika marknader – valutor på valutamarknaden (Forex), aktier på börser som New York Stock Exchange eller Stockholmsbörsen.

Det finns över 17 000 tillgångar att handla med världen över – och fler läggs till hela tiden.

Hur fungerar trading?

Trading innebär att du går in på marknaden genom att köpa en tillgång. Om priset stiger, kan du sälja och göra vinst. Om priset sjunker, kan du välja att sälja till förlust eller hålla kvar och vänta på att marknaden återhämtar sig.

Priset styrs i grunden av utbud och efterfrågan – ju fler som vill köpa, desto högre pris. Om det finns fler säljare än köpare sjunker efterfrågan och därmed också priset.

De två vanligaste sätten att handla på är via:

• Börs (Exchange): priser sätts automatiskt och handeln sker i realtid.
• OTC (Over-the-Counter): handel sker direkt mellan två parter till ett överenskommet pris.

Oavsett om du handlar aktier eller valutor, följer processen samma grundprincip: köp billigt, sälj dyrt.

Vilka tillgångar kan man handla med?

Här är några av de mest populära tillgångstyperna på marknaden:

Aktier

Aktier ger dig ägarandel i ett företag. Du köper och säljer dem på börser och hoppas på värdeökning eller utdelning.

Valutor (Forex)

Valutahandel sker i par, t.ex. USD/EUR. Du köper en valuta i hopp om att den ska stärkas gentemot den andra.

Obligationer

En obligation är ett skuldebrev där köparen lånar ut pengar till exempelvis en stat eller ett företag mot ränta.

ETF:er

Exchange Traded Funds är fonder som följer ett visst index eller tillgångar. De ger diversifiering med lägre risk.

Kryptovalutor

Digitala tillgångar som kan handlas dygnet runt. De är decentraliserade och har hög prisvolatilitet.

Indexfonder

Index följer utvecklingen av en grupp aktier. De kan spegla geografiska regioner, branscher eller hela börser.

Råvaror

Råvaror delas oftast in i fyra kategorier: metall, energi, jordbruk samt kött & boskap. Handlas ofta via terminer (futures).

Aktiemarknaden vs valutamarknaden

Att handla aktier och att handla på valutamarknaden (Forex) är två olika världar – med olika förutsättningar och strategier.

• Aktiemarknaden: handlas på börser och innebär ofta högre avgifter. Du handlar i mindre volymer men med större prisvolatilitet.
• Forex: handlas dygnet runt via banker, mäklare och institutioner. Här krävs mindre kapital och avgifterna är oftast lägre. Handeln sker i större volymer men med mindre prissvängningar.

Båda har potential för vinst – det gäller bara att välja det som passar dina mål och risktolerans bäst.

Fyra populära tradingstrategier

Det finns ingen universell metod för trading – olika stilar passar olika personer. Här är fyra vanliga strategier:

1. Day Trading

Här köper och säljer man tillgångar inom samma dag. Fokus ligger på att utnyttja kortsiktiga prisrörelser. Snabbt, intensivt och kräver stor uppmärksamhet.

2. Position Trading

Långsiktig strategi där man håller en position i dagar, veckor eller månader. Man rider på marknadstrender och använder teknisk analys för att följa utvecklingen.

3. Swing Trading

Handlar om att dra nytta av medellånga prisrörelser. Swing traders hoppar in när trender vänder och håller positioner i några dagar upp till ett par veckor.

4. Scalping

En mycket kortsiktig metod där man gör många små affärer på minuter eller sekunder. Fokus ligger på att dra nytta av små prisskillnader. Kräver hög likviditet och ofta mycket startkapital.

Trading vs investering

Även om både trading och investering syftar till att skapa avkastning, skiljer de sig tydligt åt:

• Trading: kortsiktigt, spekulativt och bygger på prisrörelser. Du behöver inte nödvändigtvis äga tillgångarna du handlar.
• Investering: långsiktigt ägande, ofta i aktier eller fonder. Investerare får ibland utdelningar och rösträtt i bolag.

Sammanfattning

Trading innebär att köpa och sälja finansiella instrument som aktier, valutor, råvaror eller kryptovalutor för att dra nytta av prisrörelser. Det bygger på analys, strategi och timing.

Oavsett om du är nybörjare eller har erfarenhet är det viktigt att förstå marknaderna, hitta en metod som passar dig – och alltid handla med sunt förnuft.

‍