Learning the friendly way

Du kanske redan har testat att köpa och sälja kryptovalutor – men har du koll på airdrops? En airdrop är en marknadsföringsstrategi som används för att skapa uppmärksamhet och bygga upp ett starkare nätverk kring ett kryptoprojekt.

I den här guiden går vi igenom vad airdrops är, hur de fungerar och varför de har blivit ett populärt sätt att engagera communityn – ofta med riktiga tokenbelöningar.

Vad är en krypto-airdrop?

En krypto-airdrop innebär att ett projekt delar ut sina egna tokens gratis till användare. Målet? Att skapa hype, öka spridningen av sina tokens och locka nya användare – ofta i ett tidigt skede innan projektet listas på en börs.

I vissa fall krävs det små insatser, som att följa projektets sociala medier eller gå med i en Telegram-kanal. I andra fall får man tokenbelöningen utan att behöva göra något alls.

Airdrops blev särskilt populära under ICO-boomen 2017 och används fortfarande idag. Och även om tokenen ges bort gratis, kan dess värde öka med tiden – vilket gör airdrops potentiellt intressanta för användare.

När projekten delar ut tokens ökar också decentraliseringen, vilket ofta ses som ett positivt tecken på att projektet är community-drivet.

Hur fungerar en krypto-airdrop?

En airdrop finns ofta med i ett projekts roadmap och startar när vissa kriterier är uppfyllda. Det kan handla om att uppnå ett antal användare, genomföra en marknadskampanj eller lansera en viss funktion.

Tokens delas vanligtvis ut i små mängder till många olika plånböcker. Dessa tokens bygger ofta på blockkedjor som Ethereum eller andra smarta kontraktsplattformar.

För att kvalificera sig kan man behöva:

• Hålla ett visst antal tokens i sin plånbok
• Gå med i en community
• Utföra enkla marknadsföringsuppgifter (t.ex. gilla ett inlägg)

En lyckad airdrop leder ofta till att användare själva sprider ordet och skapar intresse kring projektet.

Airdrop vs ICO – vad är skillnaden?

Både airdrops och ICO:er handlar om nya kryptoprojekt, men det finns en tydlig skillnad:

• Airdrop: Tokens delas ut gratis som en form av marknadsföring.
• ICO (Initial Coin Offering): Tokens säljs till användare till ett fast pris – som ett sätt att samla in kapital.

Man kan säga att ICO är ett crowdfunding-verktyg, medan airdrops är ett marknadsföringsgrepp.

Vilka typer av airdrops finns?

Det finns olika typer av airdrops – här är de tre vanligaste:

🎯 Exklusiva airdrops

Riktade mot aktiva medlemmar eller early adopters. Tokens skickas endast till utvalda plånböcker.
Exempel: Uniswap skickade 400 UNI till varje användare som använt plattformen innan ett visst datum.

🪙 Bounty airdrops

Användare måste utföra uppgifter, t.ex. gilla inlägg, dela tweets eller tagga vänner. Vissa projekt ber om bevis innan distribution.

🔒 Holder airdrops

Belöningar till befintliga innehavare av projektets token. Projekten tar en "snapshot" av alla plånböcker och skickar belöningar till dem som uppfyller kriterierna.

Exempel: 2016 airdroppade Stellar 3 miljarder XLM till Bitcoin-innehavare för att locka användare till sin plattform.

Finns det risker med airdrops?

Ja – precis som allt annat i krypto finns det risker att känna till:

• Bedrägliga projekt kan skicka tokens till din plånbok – men när du försöker använda dem kan plånboken bli tömd.
• Phishing-sajter kan efterlikna riktiga projekt och be dig ansluta din plånbok – och i värsta fall stjäla dina tillgångar.
• Ingen legitim airdrop kommer någonsin kräva din seed phrase eller att du skickar pengar för att "låsa upp" en token.

En annan nackdel är att distributionen kan ge falska intryck. Tusentals tokens i tusentals plånböcker kan få ett projekt att se större ut än det egentligen är.

👉 Tips: Kontrollera alltid att projektet har verklig handelsvolym – inte bara många innehavare.

‍

Oavsett om du är en trogen datoranvändare eller föredrar mobilen, finns det tillfällen då du snabbt behöver skriva det brittiska pundtecknet (£) i ett mejl, dokument eller meddelande. I den här guiden visar vi hur du enkelt lägger till symbolen – oavsett om du använder Mac, PC eller smartphone.

Men först: om du vill skicka brittiska pund internationellt, erbjuder Tap – en reglerad och användarvänlig fintechplattform – snabba, smidiga överföringar med låga avgifter och konkurrenskraftiga växlingskurser. Överför pengar globalt eller gratis mellan Tap-användare, direkt i appen.

Var kommer pundtecknet ifrån?

Det brittiska pundet, symboliserat med £, har en över 1 200 år lång historia. Ursprungligen användes det som viktmått för silver i det anglosaxiska England och blev officiell valuta år 1694 under kung William III.

Pundet fick global betydelse genom det brittiska imperiets expansion, och trots historiska utmaningar – som valutadevalvering 1967 och Brexit – förblir det en stark och inflytelserik valuta.

Enligt Bank of England härstammar symbolen från bokstaven L, första bokstaven i det latinska ordet libra, som betyder "pund". Den horisontella linjen i symbolen tros ha tillkommit på 1600-talet och finns dokumenterad på ett checkexemplar från 1660.

I brittisk skrivstil placeras pundtecknet före summan – exempelvis: £10.

🎭 Kul fakta: År 1970 lanserades en ny £20-sedel med William Shakespeare, vilket lade grunden till traditionen att pryda sedlar med historiskt betydelsefulla personer.

Så skriver du £ i ett dokument

Låt oss nu gå igenom hur du faktiskt skriver pundtecknet (£) på olika enheter – oavsett om du använder Mac, PC eller mobil.

För Mac-användare

Använder du Mac? Här är det enklaste sättet:

• Håll in Option (⌥) (eller Alt) och tryck samtidigt på 3.

På vissa tangentbord kan det fungera med Shift + 3, beroende på layouten.

För Windows-användare

På en Windows-dator:

• Håll in Shift och tryck på 3 (överst på tangentbordet). På vissa tangentbord finns pundsymbolen tryckt ovanför siffran – som en visuell påminnelse.

💡 Värt att notera: Amerikanska tangentbord har oftast inte £ som standard. I så fall kan du alltid kopiera symbolen härifrån: £

För dig med smartphone eller surfplatta

På mobilen (både iOS och Android) är det ännu enklare:

1. Öppna tangentbordet i meddelandet eller appen du skriver i.
2. Växla till symbol- eller siffertangentbordet.
3. Leta efter £, eller håll in dollartecknet ($) för att få upp fler valmöjligheter.

Inget tangentbord? Inga problem

Skriver du i Word eller Google Docs utan tillgång till tangentbord? Så här gör du:

I Microsoft Word:

1. Gå till Infoga > Symbol.
2. Leta upp £ i listan och klicka för att infoga.

I Google Docs:

1. Gå till Infoga > Specialtecken.
2. Välj Symboler > Valuta och klicka på £.

Klart!

Nu vet du hur du snabbt och enkelt skriver pundtecknet (£) – oavsett vilken enhet du använder. Spara gärna den här guiden till nästa gång du behöver lägga till symbolen i ett mejl, dokument eller meddelande.

‍

Knapphet är ett grundläggande begrepp som beskriver klyftan mellan våra oändliga behov och de begränsade resurser som finns tillgängliga i världen. Det handlar inte bara om varor och tjänster i vardagen — knapphet spelar också en avgörande roll inom investeringar och finans.

Att förstå knapphet hjälper oss att se hur resurser används, hur marknader fungerar och varför priser sätts som de gör. Oavsett om du tänker på globala resursutmaningar eller möjliga investeringsmöjligheter, är det viktigt att förstå hur knapphet påverkar beslutsfattandet.

Vad betyder knapphet?

Inom ekonomin syftar knapphet på det faktum att det finns en begränsad mängd råvaror, arbetskraft, mark och kapital, samtidigt som behoven och önskemålen hos individer, företag och hela samhällen är i princip oändliga.

Ur ett investeringsperspektiv kan knapphet visa sig i form av ett begränsat utbud av högkvalitativa aktier. Medan allt fler vill hitta lönsamma investeringar, finns det bara ett visst antal välpresterande bolag att satsa på.

Denna begränsning driver ofta upp priserna på attraktiva tillgångar, eftersom fler vill äga en bit av något som det finns lite av. Det innebär att investerare måste prioritera klokt – och väga potentiell avkastning mot högre kostnader.

Vad påverkar knapphet?

Ekonomer använder begreppet knapphet för att förklara varför vissa resurser som tidigare var lättillgängliga plötsligt blir svåra att få tag i. Det finns tre huvudorsaker till knapphet:

Efterfrågedriven knapphet

Detta sker när efterfrågan överstiger tillgången. Exempel: En ny populär spelkonsol släpps och säljer slut direkt eftersom så många vill ha den.

Utbudsdriven knapphet

Här är det yttre faktorer som påverkar tillgången, till exempel tillverkningsproblem eller naturkatastrofer. Ett exempel är chipbrist som påverkar hela elektronikindustrin.

Strukturell eller relativ knapphet

Denna typ av knapphet uppstår när vissa grupper har bättre tillgång till resurser än andra, ofta på grund av politiska eller ekonomiska ojämlikheter – inte på grund av resursens faktiska tillgång.

Knapphet i olika branscher

Knapphet påverkar olika branscher på olika sätt. Inom jordbruket kan torka eller dåliga skördar minska tillgången på livsmedel, vilket driver upp priserna och förändrar konsumentbeteenden.

Inom teknik kan brist på komponenter som mikrochip fördröja produktion, göra produkter dyrare och begränsa tillgången. I sjukvården kan brist på läkemedel eller utrustning höja kostnader och försvåra tillgången till vård.

Inom finans påverkar knapphet också kapitalfördelning. När det finns begränsat med kapital eller attraktiva investeringar måste investerare fatta strategiska beslut – vilket i sin tur driver upp priserna på eftertraktade tillgångar.

Hur påverkar knapphet oss?

I dagens samhälle påverkar knapphet alla – privatpersoner, företag och regeringar.

För privatpersoner innebär det svåra val kring vad pengarna ska användas till. Företag kan ha svårt att få tag på råvaror, vilket påverkar produktionen och priserna. Regeringar måste ta hänsyn till knapphet när de utformar politik, budgetar och samhällsprojekt.

Knapphet driver ekonomisk politik och påverkar hur resurser fördelas. Den formar också marknadsdynamiken – när tillgång och efterfrågan förändras påverkar det priser, utbud och efterfrågan i hela ekonomin.

Knapphet inom ekonomi

Ur ett investeringsperspektiv innebär knapphet att det finns ett begränsat utbud av en viss tillgång, samtidigt som efterfrågan är hög – vilket i sin tur kan driva upp priset.

Det kan handla om allt från naturresurser till populära kryptotillgångar. När något blir svårt att få tag på ökar ofta dess värde. Ett tydligt exempel är Bitcoin, som har ett maxutbud på 21 miljoner coins. När fler efterfrågar något som är begränsat i utbud, tenderar priset att öka.

Strategier för att hantera knapphet på marknaden

Oavsett om du investerar eller handlar aktivt, här är sex strategier att ha i åtanke för att navigera marknader där knapphet spelar roll:

1. Diversifiera dina investeringar – Sprid dina investeringar för att minska risken om en bransch påverkas av brist.
2. Välj stabila sektorer – Satsa på områden där tillgången på resurser är god och förutsägbar.
3. Utforska nya marknader och teknologier – Håll ögonen öppna för innovation och framväxande sektorer.
4. Tänk långsiktigt – Tillgångar som fastigheter eller råvaror kan behålla sitt värde över tid.
5. Håll dig informerad – Följ marknadstrender, utbudsproblem och förändringar i efterfrågan.
6. Fundera på hållbarhet – Investera i teknologier och lösningar som hanterar resurser på ett effektivt sätt och kan bidra till framtida stabilitet.

Observera: detta är endast generella förslag och inte finansiell rådgivning. Gör alltid noggrann research innan du fattar investeringsbeslut.

Slutsats

Knapphet är ett centralt begrepp inom ekonomi som visar klyftan mellan våra oändliga behov och världens begränsade resurser.

Det påverkar alla – från privatpersoner till företag och hela regeringar. Genom att förstå hur knapphet fungerar kan vi fatta bättre beslut, investera klokare, och använda våra resurser mer effektivt.

Knapphet formar vår ekonomi, våra marknader och våra möjligheter – att förstå det är nyckeln till att navigera dagens komplexa värld.

‍

PAX Gold (PAXG) är en banbrytande lösning som förenar det bästa av två världar: blockkedjebaserad handel och värdet av fysiskt guld. Den här kryptovalutan ger tillgång till äkta guldtillgångar – utan behovet av att själv hantera, förvara eller transportera guldet.

Vad är PAX Gold?

PAX Gold är den största digitala tillgången som backas av fysiskt guld. Varje PAXG-token motsvarar en troy ounce (ca 31,1 g) av ett 400-ounce London Good Delivery-guldtacka.

Priset på PAXG följer det aktuella guldpriset, vilket gör den till en mer stabil kryptotillgång än många andra alternativ på marknaden.

Tokenen ges ut av Paxos Trust Company, och alla PAXG-tokens är fullt täckta av fysiskt guld som förvaras i säkra valv – ungefär som hur stablecoins backas av fiatvaluta.

För att säkerställa transparens genomför Paxos regelbundna månadsaudits som visar att varje token motsvarar en verklig guldreserv. Tillsynen sker under övervakning av New York State Department of Financial Services.

Användare har också möjlighet att växla sina tokens mot riktiga guldtackor, eller för mindre kvantiteter, via ett globalt nätverk av guldåterförsäljare.

Vem ligger bakom PAX Gold?

Paxos Trust Company grundades 2012 av Charles Cascarilla och Rich Teo, med målet att skapa säkrare och mer tillgängliga sätt att hantera tillgångar.

Cascarilla har bakgrund inom finans och kapitalförvaltning, och har varit aktiv i både traditionella och blockkedjebaserade investeringsprojekt.

År 2018 lanserade bolaget Paxos Standard (PAX), en stablecoin knuten till den amerikanska dollarn. Den omprofilerades 2021 till Pax Dollar (USDP).

PAX Gold lanserades 2019 som ett digitalt guld – reserverna hålls i valv säkrade av Brinks, och oberoende revisorer granskar månatligen att reserverna motsvarar antalet tokens i omlopp.

Paxos har fått stöd från flera stora investerare, däribland PayPal Ventures, Oak HC/FT och Mithril Partners.

Hur fungerar PAX Gold?

PAXG är en ERC-20-token byggd på Ethereum-nätverket, vilket gör den kompatibel med många decentraliserade appar och plattformar inom DeFi.

Varje token motsvarar en troy ounce av fysiskt guld, och varje enhet är kopplad till ett specifikt guldtacka med unikt serienummer – som användare kan spåra via ett lookup-verktyg från Paxos.

Tokenen kan växlas till:

• Fysiskt guld
• Fiatvalutor
• Andra kryptovalutor

För att skapa eller lösa in PAXG tas en liten avgift ut (0,02 %), utöver de vanliga nätverksavgifterna (gas fees) för Ethereum-transaktioner.

Tack vare att PAXG är delbar med upp till 18 decimaler blir det möjligt för användare att äga en bråkdel av en guldtacka – utan att hantera det fysiska guldet.

Säkerheten tas på allvar: Paxos använder avancerade verktyg för att övervaka transaktioner och motverka bedrägeri och penningtvätt. Kodbasen granskas också löpande via smart contract-audits.

Vad är PAXG-tokenen?

PAXG är en digital tillgång som kombinerar stabiliteten i guld med tekniken i Ethereum. Varje token representerar en troy ounce av ett fysiskt guldtacka – vilket gör den spårbar, växlingsbar och tillgänglig.

Tokenen ger användare möjlighet att exponera sig mot guldpriset på ett mer flexibelt och tillgängligt sätt än att köpa fysiskt guld.

Alla tillgångar som backar PAXG förvaras säkert av Paxos och kontrolleras via månatliga rapporter som är tillgängliga på deras webbplats.

Hur köper jag PAX Gold (PAXG)?

Om du vill få tillgång till värdet av fysiskt guld – utan att behöva köpa, hantera eller förvara guldtackor själv – kan PAXG vara ett smidigt alternativ.

Via Tap-appen kan du enkelt köpa, sälja, handla och lagra PAX Gold-tokens. Det är bara att:

1. Ladda ner appen
2. Skapa ett konto
3. Slutföra en snabb verifiering

Därefter får du tillgång till säkra kryptoplånböcker och marknader där PAXG finns tillgänglig.

Appen erbjuder inte bara handel med kryptovalutor – du kan även göra fiatbetalningar direkt från appen, eller använda Tap-kortet för att spendera dina tillgångar i vardagen – oavsett om det är i guld, krypto eller traditionella valutor.

‍

IBAN-nummer (International Bank Account Numbers) infördes av Europeiska centralbanken för att förenkla internationella betalningar. Idag används systemet över hela världen och har blivit en självklar del av det moderna banksystemet.

I den här guiden går vi igenom vad ett IBAN-nummer är, hur det ser ut, skillnaden mellan IBAN och SWIFT-koder – och hur du hittar ditt eget IBAN.

Vad är ett IBAN-nummer?

IBAN står för International Bank Account Number och är ett unikt kontonummer som används för att identifiera bankkonton vid internationella överföringar. IBAN fungerar som ett slags kontrollsystem som säkerställer att uppgifterna stämmer innan pengarna skickas mellan banker i olika länder.

Systemet skapades för att standardisera internationella betalningar, minska fel och öka säkerheten – och har varit särskilt effektivt inom EU. Sedan IBAN infördes har felfrekvensen vid internationella överföringar minskat till så lite som 0,1 %.

Hur ser ett IBAN-nummer ut?

Ett IBAN-nummer är en alfanumerisk kod på upp till 34 tecken. Det är inte samma sak som ditt vanliga kontonummer – IBAN innehåller flera delar:

• Ett landskod på två bokstäver
• Två kontrollsiffror
• Bankens identifieringskod
• Ett nationellt kontonummer (kallas BBAN – Basic Bank Account Number)

Exempel på ett brittiskt IBAN:
GB28VBCD12345612345678
Här betyder:

• GB = land (Storbritannien)
• 28 = kontrollsiffror
• VBCD = bankkod
• 123456 = clearingnummer
• 12345678 = kontonummer

Observera att formatet varierar beroende på land.

Skillnaden mellan IBAN och SWIFT-koder

Du kanske undrar: vad är skillnaden mellan en IBAN-kod och en SWIFT-kod?

• SWIFT-kod (även kallad BIC): Identifierar den specifika banken eller finansinstitutet. En SWIFT-kod består av 8 eller 11 tecken och innehåller information om bankens namn, plats och land.
• IBAN-nummer: Identifierar det specifika kontot i det aktuella landet och används vid internationella överföringar. Det innehåller landkod, kontrollsiffror och BBAN.

I korthet: SWIFT berättar vilken bank, IBAN berättar vilket konto. Ofta används båda i kombination för att säkerställa att pengarna hamnar rätt.

Hur hittar man sitt IBAN-nummer?

Du kan hitta ditt IBAN-nummer på flera sätt. Här är några enkla metoder att börja med:

1. Kontrollera ditt kontoutdrag

IBAN brukar finnas angivet på ditt kontoutdrag, både digitalt och i pappersform.

2. Logga in på internetbanken

Gå in i din bankapp eller på internetbanken. Under dina kontouppgifter hittar du ofta både IBAN och SWIFT-kod.

3. Kontakta banken

Om du inte hittar numret digitalt eller på utdraget – ring eller mejla din bank. De kan ge dig numret om du uppger kontonummer och legitimerar dig.

Tänk på att inte alla länder använder IBAN-systemet. Om du skickar eller tar emot pengar från ett land utanför IBAN-zonen kan det krävas andra typer av kontouppgifter.

IBAN-nummer kan dessutom skilja sig i både längd och format beroende på land och bank – så dubbelkolla alltid att du har rätt uppgifter innan du skickar pengar.

Tap och IBAN för företagskonton

När du öppnar ett företagskonto i Tap-appen får du automatiskt tillgång till ett eget IBAN-nummer. Det gör det enkelt att ta emot internationella betalningar och sköta affärer globalt.

Tap-kontot stödjer flera valutor och är utformat för att passa olika branscher och tjänster – från frilansare till växande företag.

‍

Trading innebär att köpa och sälja tillgångar på finansiella marknader, till exempel aktier, valutor, obligationer och råvaror. Det skiljer sig från investering där man oftast köper och behåller tillgångar över längre tid.

För att lyckas som trader krävs det att man konsekvent genererar vinster över tid. Nedan förklarar vi vad trading innebär, hur det fungerar och vilka tillgångar man kan handla med.

Vad är trading?

Trading är konsten att köpa och sälja finansiella instrument i syfte att göra vinst. Det kan röra sig om allt från aktier och obligationer till kryptovalutor – där varje tillgång har ett unikt värde som ständigt förändras.

Grunden i trading är att utnyttja prisförändringar: köpa till ett lägre pris och sälja till ett högre. Finansiella tillgångar handlas på olika marknader – valutor på valutamarknaden (Forex), aktier på börser som New York Stock Exchange eller Stockholmsbörsen.

Det finns över 17 000 tillgångar att handla med världen över – och fler läggs till hela tiden.

Hur fungerar trading?

Trading innebär att du går in på marknaden genom att köpa en tillgång. Om priset stiger, kan du sälja och göra vinst. Om priset sjunker, kan du välja att sälja till förlust eller hålla kvar och vänta på att marknaden återhämtar sig.

Priset styrs i grunden av utbud och efterfrågan – ju fler som vill köpa, desto högre pris. Om det finns fler säljare än köpare sjunker efterfrågan och därmed också priset.

De två vanligaste sätten att handla på är via:

• Börs (Exchange): priser sätts automatiskt och handeln sker i realtid.
• OTC (Over-the-Counter): handel sker direkt mellan två parter till ett överenskommet pris.

Oavsett om du handlar aktier eller valutor, följer processen samma grundprincip: köp billigt, sälj dyrt.

Vilka tillgångar kan man handla med?

Här är några av de mest populära tillgångstyperna på marknaden:

Aktier

Aktier ger dig ägarandel i ett företag. Du köper och säljer dem på börser och hoppas på värdeökning eller utdelning.

Valutor (Forex)

Valutahandel sker i par, t.ex. USD/EUR. Du köper en valuta i hopp om att den ska stärkas gentemot den andra.

Obligationer

En obligation är ett skuldebrev där köparen lånar ut pengar till exempelvis en stat eller ett företag mot ränta.

ETF:er

Exchange Traded Funds är fonder som följer ett visst index eller tillgångar. De ger diversifiering med lägre risk.

Kryptovalutor

Digitala tillgångar som kan handlas dygnet runt. De är decentraliserade och har hög prisvolatilitet.

Indexfonder

Index följer utvecklingen av en grupp aktier. De kan spegla geografiska regioner, branscher eller hela börser.

Råvaror

Råvaror delas oftast in i fyra kategorier: metall, energi, jordbruk samt kött & boskap. Handlas ofta via terminer (futures).

Aktiemarknaden vs valutamarknaden

Att handla aktier och att handla på valutamarknaden (Forex) är två olika världar – med olika förutsättningar och strategier.

• Aktiemarknaden: handlas på börser och innebär ofta högre avgifter. Du handlar i mindre volymer men med större prisvolatilitet.
• Forex: handlas dygnet runt via banker, mäklare och institutioner. Här krävs mindre kapital och avgifterna är oftast lägre. Handeln sker i större volymer men med mindre prissvängningar.

Båda har potential för vinst – det gäller bara att välja det som passar dina mål och risktolerans bäst.

Fyra populära tradingstrategier

Det finns ingen universell metod för trading – olika stilar passar olika personer. Här är fyra vanliga strategier:

1. Day Trading

Här köper och säljer man tillgångar inom samma dag. Fokus ligger på att utnyttja kortsiktiga prisrörelser. Snabbt, intensivt och kräver stor uppmärksamhet.

2. Position Trading

Långsiktig strategi där man håller en position i dagar, veckor eller månader. Man rider på marknadstrender och använder teknisk analys för att följa utvecklingen.

3. Swing Trading

Handlar om att dra nytta av medellånga prisrörelser. Swing traders hoppar in när trender vänder och håller positioner i några dagar upp till ett par veckor.

4. Scalping

En mycket kortsiktig metod där man gör många små affärer på minuter eller sekunder. Fokus ligger på att dra nytta av små prisskillnader. Kräver hög likviditet och ofta mycket startkapital.

Trading vs investering

Även om både trading och investering syftar till att skapa avkastning, skiljer de sig tydligt åt:

• Trading: kortsiktigt, spekulativt och bygger på prisrörelser. Du behöver inte nödvändigtvis äga tillgångarna du handlar.
• Investering: långsiktigt ägande, ofta i aktier eller fonder. Investerare får ibland utdelningar och rösträtt i bolag.

Sammanfattning

Trading innebär att köpa och sälja finansiella instrument som aktier, valutor, råvaror eller kryptovalutor för att dra nytta av prisrörelser. Det bygger på analys, strategi och timing.

Oavsett om du är nybörjare eller har erfarenhet är det viktigt att förstå marknaderna, hitta en metod som passar dig – och alltid handla med sunt förnuft.

‍